Första maj 2010, tidigt på morgonen, före 7 faktiskt. Jag ligger under en filt i soffan i uterummet. Ute sliter vinden i halvt utslagna björken på flaggberget. Det är grått, kallt och regn i luften. Jag vaknade alldeles för tidigt fast det var sovmorgon, fast det var fest igår, och smög mig upp ur sängen för att inte väcka Odd. Nu ligger jag här som en belåten katt på min favoritplats, och ska försöka svara på frågan: Vad behöver du för att vara lycklig?
Inte mycket som kan köpas för pengar, (även om det säkert underlättar att t ex ha ett uterum för en halv miljon att mysa i). Hälsa? Nja, jag minns lyckliga stunder även som sjuk. Frid i familjen? Det tar emot att erkänna, men lyckokänslan har trängt sig på mig ibland även när någon i familjen haft det svårt. Även när det inträffar sorg och katastrofer kan jag komma på mig själv med att en kort stund njuta och uppfyllas av den där varma, goda vågen.
Sanningen är att jag behöver väldigt lite för att hitta lyckokänslan. Det räcker med stillhet, eller i alla fall koncentration inåt, i kombination med en musikupplevelse, eller kanske bara ljudet av kluckande vågor, eller en doft, eller synen av någonting vackert i naturen.

Du kan träna upp din lyckoförmåga! Det är en gåva, att ha nära till lyckan. Det är genetiskt betingat, läste jag nyss i den väldigt läsvärda  tidningen PS som vi har på jobbet. Vissa har det, andra inte. Så orättvist!
Men det stod faktiskt också att publicerade rapporter från senaste lyckoforskningen (bl a från  Umeå Universitet!)  visar att alla kan träna upp sin förmåga att känna lycka. På den spännande hemsidan Lyckoprojektet.com som drivs av dessa svenska forskare kan du dels testa din nuvarande lyckonivå, dels prova olika strategier för att träna upp din lycka!