Nu skall det ske, det har varit dags länge! 

Alla mina hästböcker ska bort. Jag har inga känslor längre för alla de där böckerna, de är bara just … böcker. 

När barnen var små, och under deras tonårstid, betydde de där böckerna mycket mer. De var en hel livsstil. Jag kunde allt som stod i dem. 

Under en period hade vi fem eller sex ponnyer, vi födde upp tre egna föl. Jag filmade när de föddes och tränade dem fram till inridning. Vi körde land och rike kring och hopptävlade med barn och ponnier. Vi drömde om att ha pengar nog att köpa tillräckligt bra hästar, en riktig hästbuss, bättre träning… Gudars så mycket pengar vi spenderat på ponnyer, hovslagare, veterinärer, träning, utrustning! 

Vi hade väldigt roligt, och vi upplevde otroligt mycket tillsammans med våra barn tack vare hästintresset. Då kändes det som om hela livet kretsade kring ridsporten och hästarna. Men det var bara en period på kanske 15 år. 

Undrar om jag får 1200:-? 

 Och det här är bara faktaböckerna om ridning, hoppning etc. Faktaböckerna om skötsel, hälsa och sjukvård säljer jag för sig. 

Tinys föräldrar har ett ovanligt förhållande till barnmat tror jag. Ovanligt avspänt. Om Tiny inte vill äta så slipper hon, om hon vill smaka så får hon. Därför äter hon nästan allt, från pannkakor till räkor och  falafel. Nötter är det enda hon inte får äta, eftersom mamma L är lite rädd för allergi.

Häromdagen firade vi en födelsedag i familjen genom att gå ut och äta lunch allihop på Götas Bar i Majorna. Bordet dignade av goda hamburgare, pizzor och falafel.

Vad Tiny åt? Massor av friterad potatis som hon doppade i bearnaisesås, en pyttebit falafel, en citronklyfta och en ruta After Eight. TIll det drack hon vatten.

Till efterrätt åt hon upp en halv creme brulée som lilla S inte orkade, samt lite rester av mangosorbet.

Sen somnade hon, mätt och belåten.