19 oktober, Kategori: Barnbarn

Barnvaktskväll, veckans höjdpunkt!

Ikväll ska jag passa lille L när mamma K jobbar. Det är nästan tio mil att köra till Göteborg och lika långt hem igen sent ikväll, men jag kör så gärna. Vi har så kul de här barnvaktskvällarna. Det betyder så mycket att kunna träffas ofta. Jag vill inte bli en främmande farmor eller mormor, jag vill vara en som man kryper upp i knät på alldeles naturligt och frivilligt. Lille L:s fastrar och kusiner slåss om att vi ska komma dit och kolla Bollibompa och äta middag, jag får noga hålla reda på vems tur det är att ”ha” oss.

Idag ska vi hem till Lilla S och Lilla A. Jag har bakat surdegsbröd som jag har med mig, det hör också till.

Idag har jag dessutom med mig en present från Underbara Barnmässan som Tiny ska få, en barnbok med en ljusbrun huvudperson. Som handlar om rumpor! Den tror jag får klart godkänt . 🙂

Sandra Tillbom, som skrivit boken Roliga Rumpor i Ruts värld, stod i en monter på Underbara Barnmässan och signerade sina böcker. När vi pratades vid om boken berättade jag om mitt lilla barnbarn som har en etiopisk pappa, och då sa Sandra: ”Men jag är ju också från Etiopien!”

Efter lek och middag hos kusinerna kör vi hem till lille L och borstar tänderna, duschar och läser saga. Jag brukar somna bredvid lille L i sängen och vakna när mamma K sätter nyckeln i ytterdörren.

Kommentarer

  1. Kommentar av Helena den 21 oktober, 2011 kl 10:24

    Hej
    Jag har själv 2 flickor i ålderna 8 och 13 år. Vi har förmånen att ha mor och farföldrar nära oss och ”med” i vår vardag. Jag kan bli alldeles varm i hjärtat när jag ser hur naturligt flickorna kryper upp i knät hos farmor/mormor och gosar. Jag är så tacksam att de får ha den relationen med de ”äldre”.Flickorna är alltid välkomna till mormor el farmor för en fika efter skolan och får hjälp med läxan om de vill.Det är mysigt för dem alla och känns bra för oss föräldrar.
    Tack till alla er mor/far föräldrar som ger av er tid till barn och barnbarn, ni är fantastiska!

  2. Kommentar av Katinka den 21 oktober, 2011 kl 11:27

    Hej Helena,den där situationen som du beskriver kan jag bli riktigt, riktigt avundsjuk på. Tänk om jag kunde ha en sån r varjedagskontakt med barnbarnen. Jag hoppas att dina föräldrar och svärföräldrar inser vilken lycka de har! Tack gulliga du för din kommentar! Katinka

Kommenteringen är stängd.