I fyra år har den hetat Farmorsbloggen. Från och med nu heter den Katinkabloggen. Det var dags. Mitt liv som farmor fortsätter förstås, men namnet Farmorsbloggen har mer och mer känts som en tvångströja. Dessutom orättvist. I sommar blir jag ju mormor igen, för fjärde gången.
Mina Farmorsfrågor har hjälpt mig och många andra att komma underfund med viktiga saker om sig själv. Så det dyker nog upp en och annan i fortsättningen också. Förresten har jag ju inte svarat ännu på den senaste, nr 232 tror jag, den om samvetet.
Katinkabloggen kommer att innehålla mindre barnbarn och mera litteratur och foto. Hoppas, hoppas att jag får skriva ett inlägg om att något förlag vill publicera min roman.
Kvinnan på bilden stod och rensade sin rabatt en ljuvlig vårdag på ön Brac i Kroatien. När hon såg att jag höjde kameran och log mot henne, gjorde hon den här gesten helt spontant. Idag känner jag mig lika glad som hon. (Och dessutom 20 – 30 år yngre.)
Kommentarer
Vilken härlig bild! Underbar kvinna att bjuda på sig själv också. Trevlig ny outfit på bloggen, gillar den skarpt!
Vad glad jag blir att du gillar bloggens nya outfit! Det ska jag skicka vidare till min bästis Annika som har layoutat. Och jag håller med, det är verkligen härligt med människor som vågar spexa till det lite och bjuda på sig själv alldeles spontant.
Underbar bild! Den nya layouten är jättefin. 🙂
Tack! Själv har jag lite svårt att vänja mig… och de röda hjärtanen i högerspalten ska bort på måndag!
En liten recension av Harry Boy.
Som hängiven V75 spelare varje lördag kan man ju inte låta bli att läsa en novell med titeln Harry Boy även om jag själv föredrar att på gott och ont själv välja ut de vinnande hästarna. Visst har man som kvinnan i novellen drömt om att någon gång kunna lämna fram ett spelkvitto som endast en bank klarar av att lösa in.
Harry Boy är en trevlig liten historia om en oväntad vinst men där kvinnan istället för att basunera ut sin glädje och fira med släkt och vänner av olika skäl väljer att hålla tyst om det hela även inför familjen. När den främmande mannen med segelbåten dyker upp tvekar hon men omständigheterna gör att hon bestämmer sig. Till slut kommer också pengarna till användning och berättelsen har också en i varje fall för mig lite oväntad upplösning.
Tack Stefan för din recension! Otippat att en man skulle bli den förste att tycka något. 😉 Men där ser man, fördomar är till för att utmanas.
Kommenteringen är stängd.