Tack alla som kommenterade den första Farmorsfrågan! Jag fick en tankeställare av första Malins inlägg. Vilken tur jag har, som har min mamma i livet fortfarande. Det tar jag bara för givet, fast hon har fyllt 90. Visst kommer jag ihåg dig, Malin i rullstolen som jag träffade på MammaGalan. Jag har nog aldrig träffat en mer positiv person än du. Jag lägger genast ut en länk till din blogg här i vänsterkanten!
Idag har det varit kallt och regnigt och riktigt trist väder, utom några timmar tidigt på morgonen. Vips kom krabbsnörena fram, och barnbarnen var nere på stranden innan klockan var 9. Djup koncentration, fred och samarbete präglar nästan alltid krabbfisket om bara barnen får vara ifred. (Fråga mig inte varför, men det är bara när föräldrar envisas med att ”hjälpa till” med snören och musslor och hinkar som det blir gräl.)
Vad fastnar i ungarnas minne av den här dagen? Att det regnade och var kallt? Eller att solen sken och de fick hela hinken full av krabbor?