Att ha får.
Vi har haft får i snart 20 år. Det är en lycka och ett förbannat besvär. Det förra på våren när de lammar, och det senare resten av året. Vi har ungefär 11 tackor och en bagge året runt och de får ca 20 lamm ett bra år.
Om vi inte hade haft fåren skulle våra ängar och hagar vara snårskog vid det här laget. Man skulle inte kunna se havet och inte kyrkan. Barnen skulle inte ha fått växa upp med närheten till djur, det skulle inte ha funnits obegränsat med mjuka lammskinn i huset, vi hade inte haft frysen full av det bästa kött som finns.
Å andra sidan. Vi hade sluppit placera en förmögenhet i fårstängsel, grindar, vinterfoder, traktorer och veterinärbesök. JAG hade sluppit alla telefonsamtal på arbetstid från oroliga sommargäster som tror att katastrofen är nära för att ett lamm förirrat sig utanför stängslet. Det hade varit fullt möjligt att ta semester utan att ta hänsyn till höskörden. Det hade varit fullt möjligt att resa bort en vecka i april eller maj.
Varje år i mars är jag dödstrött på att vattna, mata och passa får. Och så fort lammen börjar komma i april är jag fast igen. Alltid är det någon som behöver min hjälp lite extra. En gång morsa, alltid morsa.
