Om jag hade fötts till pojke hade jag blivit jägmästare. Det är jag absolut övertygad om.
Fast när jag var liten hette det skogvaktare. I min klass gick tvillingarna Per och Pål. De bodde i ett rosa slott i Delsjöskogen som deras pappa var skogvaktare för. I min fantasi var skogvaktaren en slags Hjortfot, eller Robin Hood. Men skogvaktaryrket gick bort om man var flicka på 50-talet. Hur mycket jag än älskade att jaga med pappa.
Idag skulle jag inte välja ett jobb med så mycket kontorsarbete som jägmästare. Nej, jag skulle bli Arborist. Tänk att få klättra i träd som jobb! Pojken i trädet på bilden ville först bli sjöman, men hoppade av den utbildningen och började i stället på en 2-årig yrkesutbildning till arborist. Han har hur mycket jobb som helst och älskar sitt liv i trädkronorna.
Jag hoppade av mitt yrke när jag var 47. Då var jag visserligen för gammal för att klättra i träd hela dagarna. Men inte för gammal för att satsa på en annan dröm.
Du hinner kanske inte till himlen om du satsar på en dröm sent i livet. Men vägen dit kan vara nog så underbar.