Katarina går i tredje ring i Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm. Snart reser hon till en liten by i Kenya för att köpa medicin och utrustning till byskolans läkarklinik för 30 000:- som hon har samlat in alldeles själv.  Hennes pappa är en av våra vänner, och det är genom honom jag har fått höra om Katarinas fantastiska projektarbete.

Katarinas föräldrar följer med (de bekostar resan själva förstås). Hennes egen resa betalas med pengar från sommarjobbet.  Inköpen av mediciner, överlämnande mm kommer att dokumenteras och fotograferas och bilderna publiceras på hemsidan.

100% av de insamlade pengarna går alltså till läkemedel som inköps på plats, ingenting försvinner i administration eller andra kostnader. Insamlingen kontrolleras av 2 oberoende personer, den ena advokat på Sveriges största advokatbyrå, den andre en fd bankdirektör.

Gå in och läs om Katarinas projekt, gör det! Det är fantastisk, upplyftande läsning om en ung tjej som är övertygad om att det är möjligt att göra skillnad, och som sedan går in för att förverkliga sitt projekt. Katarina ville hjälpa de malariasjuka barnen i Afrika, och hon hittade ett sätt. Målet var 20 000:-, nu är hon uppe i över 30 000:- !

100:- räcker till malariamedicin till sju barn i ett år! Sista dagen att sätta in pengar är den 7e januari!  Kontonummer i Handelsbanken: 746 817 312  Clearingnummer: 6904  Här hittar du korta fakta om insamlingen, kontonr, kontroll, garanti etc.

Jag, Farmor, utmanar alla mina bloggvänner att sätta in 50:- (eller mer) nu genast! Det tar fem minuter, och då kan du njuta av tanken att ha bekostat medicinen till 7 malariasjuka barn under ett halvår. Det är sällan man får så mycket för en 50-lapp!

Lille L är 2,5 år. Farmormor fyller 92 i mars. De träffas inte så ofta. Men på julafton satt de bredvid varann när vi åt julbord, och lärde känna varann lite närmare. Tycke uppstod, kan man väl säga. Farmormor är normalt ganska svårflirtad, men lille L vet precis hur hon ska tas. ”Du är bara min gamlafarmor” sa han, och vem skulle inte smälta som vax?

Sen visade min mamma ett trix där man viftar med fingrarna på ett lustigt sätt, och lille L kontrade med ett eget fingertrolleri. Sådär höll de på hela tiden, och fnissade och hade sitt lilla roliga ihop. Farmormor använde inte sin stränga röst en endaste gång. Lille L är en sådan som öppnar hjärtan och famnar. Hoppas han får förbli sådan, att inte skolan knycklar ihop honom!