Behöver inte Stockholm bebisar?
I Stockholm finns det väldigt många cafeer dit föräldrar med barnvagn inte är välkomna. Nu har även Alex Schulman upptäckt det och då blir det debatt i Aftonbladet. Bra, tycker jag! Vilken konstig inställning att barn på cafe är störande. Går man inte på cafe just för att kolla andra människor och få lite impulser? Annars kan man väl lika gärna stanna hemma vid espressobryggaren? Känner för en gångs skull verklig sympati för A Schulman.
Malin Wollin i samma tidning har skrivit dagens roligaste text. Den går ut på att i mindre städer älskar alla bebisar därför att de betyder tillväxt. Men ”i Stockholm är tillväxt unga bloggare med fula handväskor för 40 000, pr-byråer, mediafolk och kändisar. Vem behöver en bebis annat än när det ska fotas till Mama?” 😉
Varenda förälder vet hur befriande lätt det är att koppla bort andra bebisars skrik. Och hur omöjligt det är att stå ut med den egna bebisens missnöje. Jag skulle vilja se den förälder som sitter kvar i lugn och ro och fikar medan barnet vrålar i vagnen. Eller är det så illa att vissa cafégäster i Stockholm inte ens vill se en bebis?
Det skrämmande är att 66% av Aftonbladets läsare inte heller tycker att bebisar och barnvagnar hör hemma på café. Därför att de är ”störande”.
På den tiden jag gick med barnvagn var det uteslutet att gå in på ett fik, för då rökte alla där inne. 66% av Aftonbladets läsare hade nog tyckt att det var fullkomligt normalt och en mänsklig rättighet.
Glöm inte tävlingen med ett guldhjärta i pris!
Nu var det ett tag sedan det kom in något nytt tävlingsbidrag till Farmorsbloggens stora tävling! Vinnaren utses ju på Julafton, så än finns det tid. Jag har bestämt mig för att ändra reglerna så att även Pappor kan delta!
Detta eftersom jag på sistone har upptäckt flera läsvärda Pappabloggar. Jag har lite svårt för bloggar som inte kan vara roliga utan att också vara elaka. Ibland känns det som om just pappor har fastnat i den fällan. Men det kanske är orättvist tänkt av mig?
I alla fall så finns det flera härliga, varma, humoristiska och välskrivna pappabloggar i min länklista. Gå in och läs, om du inte redan har gjort det!
Här kommer igen en bild på förstapriset i Farmorsbloggens tävling.
Underbara babykort!
Måste tipsa om en helt underbar sida som jag hittade: Drømmefabrikken! En duktig norsk tjej som gör kort och webdesign från dina babybilder. Massor av underbara exempel på tackkort, inbjudningskort osv på hemsidan!
Smartare Julkort!
Jag vill gärna slå ett slag för de här nya fantastiska e-julkorten! De är 100% miljövänliga. Behöver ingen pappersmassa, inga tryckfärger och skapar inga avgaser från transporter. Och servrarna som skickar ut korten drivs enbart med energi från vind- och vattenkraftverk!
Och istället för att lägga en massa pengar på porto så kan du låta pengarna gå till välgörenhet! Välj mellan 15 motiv från Svenska välgörenhetsorganisationer, samtliga med 90-konto.
Du betalar bara en gång, och du bestämmer själv vilket belopp. Du kan skicka så många kort du vill över Jul och Nyår! Du skickar korten direkt från ditt eget e-postkonto, eller lägger det på din blogg, Facebook, MySpace, eller vad som passar dig. Du hittar alla e-Julkorten här.
Farmor svarar på fråga nr 42.
Först och främst kommer jag nog att minnas den här julen för att alla väntade på att Tiny skulle titta ut!
Vårt 4e barnbarn är beräknat till 30e december. Lilla S och lilla A är otåliga att få träffa sin nya kusin. Lille L är för liten för att fatta.
Den här julen är vi också ovanligt många i huset hemma på Flatön. Vi blir 18 stycken. (Då har jag inte räknat hunden, fast han märks mer än de flesta ! :-)) Min syster med familj och min mamma kommer också. Vi brukar förstås vara lika många – eller ännu fler – på midsommar och påsk. Så jag oroar mig inte, jag är bara förväntansfull och längtar efter att njuta av att ha hela min underbara familj hemma samtidigt. Det är härligt att höra sina barn umgås med varann som vuxna!
Eftersom mamma är mycket gammal, kan man aldrig veta om vi kommer att minnas den här julen som den sista med mamma…
Det blir också den första julen med en helt ny tomte. Store L har deklarerat att han i fortsättningen vill vara tomte. Farfar/morfar O är alltså avsatt. Store L har investerat i skägg och tomtekläder som inte luktar så illa (!) och tänker inte stånka och stöna så mycket som den gamla tomten, har han sagt. Det blir spännande att se om lille L känner igen sin pappa, eller om han kallar tomten för ”faffa” i år också! 🙂
Vad var det jag sa?
Ha, ha! Jag sa ju det! Detta skulle aaaaldrig hända i Göteborg!
http://blogg.aftonbladet.se/pappabloggen/2009/12/barn-nej-tack
Surdeg.
Jag hade först inte tänkt blogga om det här med surdeg. Tänkte att det är nog inget för småbarnsmammor, det måste vara en typisk tantgrej, ungefär som pelargoner.
Men så berättade jag för stora A i telefonen om mina surdegar från Italien och Saudiarabien, och hon blev alldeles vild. ”Mamma, det önskar jag mig i julklapp!” sa hon. ”Alla vill bara ha surdegsbröd nu, det finns ett litet bageri här i stan där limporna kostar 80:- styck!”
Surdeg är alltså högsta mode visar det sig. På mitt jobb har M just kommit tillbaka från en hel veckas surdegskurs! Hon har tagit en veckas semester för att gå på kurs med Sveriges mest kända surdegsguru på ett litet bageri i Bohuslän.
Jag hittar Simons hemsida med massor av spännande läsning om surdegsbröd, och en länk till ett företag i USA som säljer surdegskulturer från hela världen. Det tar bara någon vecka så kommer min beställning från USA med surdeg från ett berömt bröddistrikt i Italien, och surdeg från en beduinstam i Saudiarabien där det goda pita-brödet bakats i sekler.
Detta ska bli årets godaste nyhet på julbordet. 🙂
Förväntningar och minnen.
Stora A. ringde för att prata lite julplanering. Det visar sig att lilla S (9 år) och lilla A (6 år) väldigt gärna vill komma till Flatön några dagar innan jul, för att få vara för sig själva med mormor och morfar.
”Det är så STORT och MYSIGT hos mormor, det finns liksom så MYCKET!” hade lilla S förklarat.
Nu kommer jag plötsligt ihåg min egen mormors hus i Skåne. Jag minns massor av rum och mörka korridorer, verandor och branta trappor. Det kalla golvet mot nakna fötter när man måste upp på natten och kissa i pottan. Kalla, stängda finrum med bronsbyster, porslinshundar och röda plyschmöbler. Jag minns morfars stränga kontor med uppstoppade djur, rökpipor i ställ och brunt kandisocker på snöre. Särskilt minns jag lukten i köket på morgonen, av kokkaffe och varm vedspis. Jag minns hönsen som vi fick mata med gula majskorn.
Tänk, nu är det mitt hus som skapar barnbarns minnen! Men så gammal är väl inte jag??
Önskelistor presenterades också. En lång och en kort.
Överst på lilla S´s långa lista står det: Ett riktigt målarstaffli.
På lilla A´s lista står det bara: En flygbiljett. (underförstått till Thailand… 🙂 )
