Farmors svar på fråga nr 64.

Detta är en verkligt besvärlig fråga, och det kräver först och främst att man definierar vad mod är för något. Hur ska man annars veta om man har gjort något modigt eller ej.

Det första modiga jag kommer att tänka på är det som Abbes pappa just har gjort. Han skriver bloggen Heja Abbe som vann Stora Bloggpriset i början av februari. Trots det drar han nu ner på bloggandet och ber sina läsare om förståelse för det. Hans inlägg den 14 februari handlar förresten just om mod.

Såhär tycker jag att det är: Mod innebär att man väljer att handla i en situation när det finns risk att man misslyckas. Är risken för stor är man dumdristig, inte modig. Man måste åtminstone själv tro att möjligheterna att lyckas är 50/50.

Det man riskerar kan till exempel vara att bli utsatt för våld. Då kan jag ärligt säga att i det fallet har jag inte varit modig sedan jag gick i Böskolan och slogs för min lillasyster på skolgården. Jag är livrädd för fysiskt våld. Jag skäms inte alls för att erkänna att jag är feg. Om jag ska våga handla i en situation där jag riskerar att bli skadad måste risken vara nästan obefintlig. Såvida det inte handlar om mina barn eller barnbarn förstås. Jag har en gång med en enda välriktad karatespark tryckt in dörren på en bil som höll på att meja ner mig och mina barn på ett övergångsställe i Stockholm. Bilen var full av packade ungdomar, den tvärnitade med bucklig dörr. Sen såg dom min blick och rivstartade därifrån. Men det var inte mod. Det var instinkt.

Det man riskerar kan också vara sin position eller sitt rykte. Många tycker att jag var väldigt modig som vågade hoppa av min karriär när jag var 47 för att starta något helt nytt. Men jag kände mig inte modig alls, jag var inte ett dugg rädd för att misslyckas. Och då kan man ju knappast kallas modig.

Man kan också riskera att förlora kärlek. Därför har jag kommit fram till att det verkligt modiga är att våga försöka vara en bra förälder. Varenda dag tills barnet flyttar hemifrån tar man risken att förlora dess kärlek, för att man väljer att göra det man tror är det bästa för barnet. Man kan bli utskälld, hånad, hatad, förbannad, föraktad, lurad, utlämnad, förrådd, övergiven. Men man väljer ändå att våga fortsätta göra det man tror är bäst för barnet.

Det är verkligt mod. Sträck på dig!