Kan du tänka dig ett liv utan mobil och dator? Det är faktiskt inte alls särskilt många år sedan mobilen blev vanlig. Jag var en av de första som skaffade mobiltelefon på 80-talet. En klumpig och tung pryl med massor av sladdar och antenn. Man kunde bara ha den i bilen.
Jag ville ha mobilen för att kunna ringa hem, eftersom jag pendlade så långt till jobbet. Att alltid kunna nå familjen och hålla kontakt med dem är livsviktigt för mig. Jag älskar den nya tekniken som gör det möjligt. Facebook, twitter, sms och mms.
För bara en generation sedan var det stor risk att man tappade bort varann bara för att man bodde några timmars bilresa bort. Min mormor och morfar bodde i Skåne, jag träffade dem väldigt sällan. Högst ett par, tre gånger per år, som jag minns det.
Vilken skillnad det hade gjort för våra relationer om vi hade kunnat hålla kontakt med Facebook, ringa och skicka mms! Då hade jag lärt känna mina morföräldrar. Nu har jag bara väldigt bleka minnen.
Därför gör det mig både förvånad och ledsen när jag hör personer i min ålder ta avstånd från allt man kan göra med datorn och mobilen. De skyller på allt möjligt, på att de är otekniska eller på att de händer så mycket hemskt på Internet.
I själva verket är det bara bekvämlighet och rädsla för förändring. Tänk så mycket de missar. Lyckan när det plingar till i mobilen och där ligger en kort hälsning och en bild:
”Hej! Vi är framme nu och tjejerna har just badat, allt är underbart, puss!”
Kommentarer
Har själv varit skeptisk mot det här med mobil och Facebook men har fått omvänt mig där. Tycker det är helt underbart att få se min äldsta dotter t ex som bor i Skåne och har lilla Tindra 3.5år. Trots avståndet så får jag följa henne och titta på alla underbara foton som mamman lägger ut. För att inte tala om när min andra dotter med sin lille Colin 1,2mån är ute och reser. Då är det skönt att slå en signal och höra att allt går bra och så vet man att man får reda på om det är nåt speciellt på vägen. Jag älskar att vara mormor och vara uppkopplad..känner mig delaktig. Kram på er alla mormödrar och farmödrar..var inte så rädd för det här, var med i tidens gång på ett sunt sätt så går det bra.
Tack för din underbara kommentar, vi är på samma våglängd! 🙂
Kommenteringen är stängd.