Svar på Farmorsfrågan 101.
Vem har bestämt vilka krav jag har på mig själv? Hur ofta omvärderar jag dem?
Glad, positiv, optimistisk, snäll, flitig, utåtriktad, rättvis, generös, envis. Jag påstår verkligen inte att jag är allt det där, men det känns som mina rättesnören, det jag strävar efter att vara. Hur kan det komma sig? När blev det min idealbild?
Stämmer det där verkligen med den jag innerst inne känner mig som? Eller är det bara bekvämlighet, minsta motståndets lag, fingertoppskänsla för vad andra förväntar sig.
Häromdagen hörde jag talas om en man som blev änkling två gånger. När han för tredje gången gifte sig, startade han om sitt liv från grunden, fast han närmade sig 60 år. Han bytte boende, arbete, intressen och vänner. Han omvärderade allt, några av hans gamla vänner beskrev honom som en helt ny person.
Jag tycker att han är ett så inspirerande exempel. Inte så att jag vill byta liv. Men om jag skulle vilja, så är det faktiskt möjligt. Ingenting är skrivet i sten, man har alltid ett val.
En del av de där kraven kan det faktiskt vara dags att omvärdera. Flitig, utåtriktad och envis till exempel. Det stämmer faktiskt inte alls med min inre bild av mig själv.
Hädanefter tänker jag bejaka att jag egentligen är ganska lättjefull, inåtvänd och ombytlig.
