Lilla S har Småland i läxa. Hon får hjälp av pappa P (som är censurerad i bilden). Geografi är ”sådär” kul, om man frågar henne. Men hon pluggar ändå tills hon kan.
Jag blir så glad när jag ser hur hon får hjälp med sina läxor. Jag kan aldrig minnas att jag själv fick någon läxhjälp, eller att mina föräldrar över huvud taget brydde sig om hur jag presterade i skolan. Det är klart, de hade kanske brytt sig om jag hade klarat mig dåligt. Men jag slank igenom skolan med medelbra betyg utan att anstränga mig mer än nödvändigt, och knappt det.
Det kan jag undra lite över idag. Vad hade jag blivit om det hade ställts lite högre studiekrav på mig hemma? Om de hade hjälpt mig lite mer, med matten till exempel, istället för att säga: ”ja ja, något mattehuvud har du inte, det har ingen i familjen.” Jag tänker på vår sladdis stora J, som grät och svor över sina matteläxor men som ändå fixade matte E därför att Odd aldrig tappade tålamodet med att hjälpa honom.
Lilla A har inga läxor ännu, men hon övar ändå. På att sminka sig till Halloween.