Tiny växer så det knakar. Nu vill hon bara gå, gå och gå. Hon skjuter sin lilla dockvagn framför sig genom lägenheten och blir jättearg när det tar stopp, för svänga kan hon inte.
Idag var hon med oss på konsert i Åbyskolan när lilla S spelade med sin orkester. Hon spelar kontrabas, och mormorshjärtat vill sprängas av stolthet för dels låter orkestern väldigt fint, dels är lilla S så söt där hon sitter bakom sitt jättestora instrument. Tiny gillade också musiken, hon studsade i takt hela tiden där hon satt i mammas knä.
Tiny har bara två lägen – väldigt arg eller väldigt glad. Nästan jämt är hon väldigt glad. Kusinerna är det roligaste som finns. När vi åkte i bilen på väg till konserten tröt tålamodet. Men då plockade mamma L bara fram mobilen och bläddrade fram bilder på Lilla A och lilla S och så skrattade hon så det kvillrade igen. ”Titta, hon bläddrar själv på skärmen!” sa mamma L belåtet.
Jag hade förstås med mig kameran till konserten, men blixtens batterier valde att ta slut så det blev inga bilder. Dessutom satt lilla S gömd bakom kören så det hade ändå inte blivit bra.