Vet inte varför det blir dubbla poster ibland. Kan inte radera heller. Det finns tydligen gränser för vad man kan kräva av iPad och Blogpress från Thailand. 😉
Det är ett mirakel att jag sitter här och bloggar från en liten, liten ö som bara har elström via en dieseldriven generator från kl 18 – kl 06. Koh Bulone.
Här finns en liten fiskeby och några resorter med bungalows. Inga motorfordon, inga butiker, förutom små shoppar vid varje bungalowställe som säljer toapapper, solskydd, godis och batterier.
Vi kom hit efter att slutligen ha tröttnat på Koh Lipes tempo, det tog 90 minuter med speedboat.
Det är som ett helt annat Thailand. Den där drömmen om Thailand, utan stress och oljud. Hela vår sida av ön är som en trädgård, med höga träd som skuggar de små bambuhusen. Vi bor på Koh Bulone Resort, som drivs av en familj.  

På andra sidan ön ligger fiskebyn och ännu enklare hyddor, med lite hippiekänsla.
Imorgon ska jag gå upp i soluppgången och fota. 

– Posted using BlogPress from my iPad

En gång, bara för några år sedan, var detta någons hem. Någon som ville kunna låsa dörren om sig.
Kanske är rucklet en rest från förödelsen under tsunamin. Den som tittar noggrant kan fortfarande ana spår, här och där.

– Posted using BlogPress from my iPad

Med fyra stycken 200-hästars vispar där bak får man förmoda att den här båten är rätt snabb. Idag såg jag en ännu värre värsting, med 5 st 225-hästars!
Något sådant har jag aldrig skådat förr, inte ens i Fiskebäckskil i juli, och där får man ändå se det mesta. 😉