Fixar jag detta? Att ta 365 foto under 2011, på 365 olika tema enligt en fast lista.

Min twitterkompis Helena som bor på en Citronodling på Sicilien  har i alla fall gjort det under hela 2010, och hon har inspirerat mig att hänga på. När man har foto som en hobby är det viktigt att utmana sig själv för att utvecklas. Det har jag lärt mig inte minst genom att vara med på siten FotoSöndag under sommaren och hösten. Där fotograferar alla medlemmar ett tema varje vecka, som man sedan visar upp och ger varandra kommentarer på.

Nu ska jag ta en bild för varje dag under hela året…;-) Osvuret är bäst, men jag ska i alla fall försöka.

Den första bilden illustrerar temat Manlighet.

Jag vet inget mer manligt än en man som tar ansvar för sin familj, och som gör det i stort och smått. Till exempel genom att planera och  laga maten.

Den här bilden tog jag idag på min svärson Noah när han tillagade traditionella etiopiska Injeras som ingick i middagen tillsammans med lammgryta och annat mumsigt.

Vi fick till och med med oss resterna hem, för att ha till middag imorgon! 🙂

Just den här bilden är väl inget fotografiskt mästerverk. Men det är en av de saker jag gillar med den här fotoutmaningen. Ska man leverera en bild om dagen får man släppa prestationsångesten. Då blir det riktigt bra, förr eller senare.

Tiny är jätteförkyld, det rosslar i bröstet och snuvan rinner. Hon gråter och har ingen matlust, vill bara amma. Mamma L har hört ett modernt husmorstips att mörk choklad är slemlösande och lindrar förkylningssymptom.
Tiny blir åtminstone mycket gladare efter några bitar!

Mamma L får kläder till Tiny från många håll. Massor har hon köpt begagnat på Tradera, men hon får också ärva av kompisar och syskon. Det är så kul att känna igen plagg från när mina egna barn var små. En del kläder klarar förstås bara en slitvarg, men många överlever faktiskt flera generationer.
Rätt som det är upptäcker jag en kofta som min syster stickade till sin dotter, eller en jacka som min svärmor sydde till något av mina barn.
Tröjan som Tiny har på sig på bilden har mamma L fått av sin kompis, vars farbrors svärmor ( som jag känner) har stickat den. 🙂
Den är lika fin som ny, fast den är tvättad massor av gånger.
Jag älskar personliga barnkläder som har en egen historia.

– Posted using BlogPress from my iPhone