Jag vägrar att bli en kokt groda.

Historien med Ola Lindholm och kokainmisstankarna får mig att skriva ett blogginlägg som är väldigt ovanligt för Farmorsbloggen. Jag är ju inte politisk eller samhällsdebatterande. Men jag är intresserad av moral, och detta handlar i högsta grad om moral. Din och min.

Du har väl hört liknelsen om grodan som befinner sig i en gryta med vatten? Vattnet står på spisen och värms upp långsamt. Så långsamt att grodan vänjer sig gradvis vid den allt högre temperaturen och när det blir farligt varmt är det för sent att hoppa ur. Finito grodan…

Den här liknelsen är användbar. Jag försöker verkligen vara uppmärksam, så att jag inte blir avtrubbad. Jag ser inte på skräckfilmer till exempel, för jag vill inte vänja mig vid rädsla och kräva högre och högre doser av skrämsel för att känna den där adrenalinkicken, det där pirret i hela kroppen som är både hemskt och härligt. Jag tror att det finns en risk att man blir vad man ser, precis som man blir vad man äter.

Historien med Ola Lindholm i Expressen får mig att undra om jag ska sluta läsa kvällstidningar också? Vill jag vara delaktig i att förfölja och knäcka människor som misstänks för det ena eller andra brottet? Har jag börjat vänja mig vid att läsa och acceptera historier som är resultat av rättsövergrepp och korruption?

Det finns två inlägg i den här historien som jag tycker att du borde läsa innan du bestämmer vad du själv tror.

Det ena är skrivet av Ola Lindholm själv.

Det andra är skrivet av Joakim Jardenberg.

 129/365 foton 2011. Tema: Stadspark.