Hur liknar du dina far- och morföräldrar? Det är en fråga som inte är ett dugg intressant när man är ung, men som blir mer och mer spännande med tiden.

Det beror såklart på att man tittar på sina barnbarn och undrar: Vad har du ärvt för egenskaper efter mig?

Min farmor och farfar dog långt innan jag föddes, de var fortfarande unga när de dog och min pappa blev föräldralös tidigt. Därför har jag bara hört hur underbara och goda de var och sett bilder förstås. På bilderna är de väldigt vackra och uppklädda och allvarliga, sådär som de flesta bilder ser ut på tidigt 1900-tal. Det är svårt att veta hur de var som människor, det känns inte som om jag haft någon farfar och farmor alls.

Med mormor och morfar är det annorlunda. Jag tror att jag har min entreprenörssjäl efter morfar. Han byggde upp en möbelfabrik i Bjärnum i Skåne, och reste runt till möbelaffärer i hela Sverige och sålde sina egenhändigt ritade stolar, bord och skrivbord. Hans gesällprov, ett fint skrivbord, står i mitt kontor. Möbelfabriken finns fortfarande kvar.

Mormor hade fullt upp med att föda barn och sköta hushållet. Efter 8 barn fick morfar inte bo kvar i sängkammaren längre. Mormor visste vad hon ville, och hon kunde sura och tiga i veckor har mamma berättat. Hon var en konstnärssjäl som aldrig fick tid att göra det hon ville, men hon broderade och vävde i alla fall, trasmattor, olika sorters bonader och kuddar. Hennes syster Agda, som inte var riktigt som hon skulle, bodde ensam i en stuga i skogen i hela sitt liv och tecknade och målade fantastiskt.

Äntligen är båten i sjön! Vinden viner och regnet hänger i låga moln över Ängön, men nu är det ändå Sommar. Nytt kapell, ny lååång badstege i aktern och mantåg (staket) så att barn och hundar kan röra sig fritt på båten utan att ramla i. Mantåget var Odd emot först, men nu är han glad att jag inte gav mig. Alla barn älskar att sitta längst fram på fördäck när vi är ute på sjön. Nu kan de ta sig dit själva även under gång, utan tjat och förmaningar och ångest.

Sigge kan inte heller ramla i lika lätt. Jag har aldrig sett en så panikslagen hund som den gången han trillade i under färd. Man kan ju inte tvärbromsa med en båt, vi hann ganska långt innan jag fick vänt och Odd kunde fiska upp honom tack vare handtaget i hans flytväst.

Fortfarande fattas riggen (ligger på loftet) och en massa andra saker på önskelistan. Men istort sett är detta en underbar flytande lägenhet på 1 rum och kök. 🙂

– Posted using BlogPress from my iPhone

Hur liknar du din mormor och din farmor?

Den här veckans tema i Flickrgruppen FotoSöndag har varit ”osorterad”. Det var inte så lätt att komma på ett motiv som inte var helt självklart. Som tex röran i hallen eller på skrivbordet. Jag vill ju att det ska bli en bra bild också, och att det ska vara en fotografisk utmaning på något sätt.

Jag har länge velat testa att fotografera i HDR – High Dynamic Range Image. Det innebär att man tar 7 stycken bilder på exakt samma motiv (med stativ) men med olika exponering på varje bild.  Sedan lägger man samman alla bilderna i ett särskilt program. Nu kan man höja och sänka färg, ljus, kontrast, skärpa osv i ett oändligt antal kombinationer. Resultatet kan bli väldigt läckert, lite som en 3D-bild.

Den här gamla traktorn står inte så långt från vårt hus. Den passar bra för en HDR-bild med alla sina detaljer. Dessutom står den still, en klar fördel när man fotograferar med stativ! 🙂 

Visst blev bilden läcker? Men jag vet inte om jag är så där heltänd ändå, det känns lite konstgjort, inte riktigt levande. Som en korsning mellan en teckning och ett foto.

Lille L har sprungit MiniVarvet och fått medalj och Kexchoklad. Farmor får en segerbild på mobilen. Tack för den, goa underbara mamma K! <3

Nr 141/365 foton 2011. Tema: Vinnare
– Posted using BlogPress from my iPhone

Det är inte ofta jag erkänner det, men nu kokar mitt huvud av lite för mycket på en gång.

Sedan igår har jag:

1.Laddat hem CoPilot och OffMaps2 från Appstore för att kunna använda gps i min Iphone utan kostnad när jag reser till Paris på fotokurs om två veckor. Samt lärt mig dessa program nödtorftigt. Jag vill ju inte gärna gå vilse i Paris, gps är ett måste. De här programmen fick jag tips om av bl a min teknikgudinna Ewa Wieselgren på Twitter (Hon som skriver Teknik&Trender i GöteborgsPosten)

2.Laddat hem gratisprogrammet Any Video Converter för att kunna redigera Iphonevideos i programmet MovieMaker. Lärt mig båda programmen (nödtorftigt) och lyckats filma min första video med Iphonen på högkant, så hela filmen blev upponer. Strålande…  Nåja, det är felen som gör att man blir skicklig till slut. 🙂 (Eller som Mae West sa: Gott omdöme kommer av erfarenhet, och erfarenhet – det kommer av dåligt omdöme …)

Det här med videofilmning kommer sig av att jag ska börja videoblogga på LifeStones hemsida och Facebook. På måndag ska Szofia på FollowMeMarketing lära mig mer om detta, och jag har alltså börjat förbereda mig.

3.Laddat hem två snabbkurser i franska och lagt upp dom som spellistor i Itunes. Franska Express och Franska Direkt. Nej, jag har inte hunnit lära mig dom kurserna nödtorftigt ännu. Men jag lääängtar efter att börja!

Precis som jag lääängtar efter att prova den lilla prylen som kom med posten idag från Apple. Ett Camera Connection Kit som gör att jag kan stoppa in kamerans minneskort i Ipaden och ladda över bilderna direkt, utan att passera datorn. Perfekt när jag är på resa. Perfekt i sommar när jag vill blogga barnbarnsbilder som är tagna med den ”riktiga” kameran och inte med Iphone.

Men nu ska jag i alla fall stänga av datorn och gå en sväng till växthuset och se hur mina solrosplantor har det.

Vilken är den största friheten för mig?

Friheten att ha pengar för dagen? Kroppens frihet utan övervikt? Friheten att vara frisk? Friheten från mammarollen? Att vara småbarnsmamma passade inte mig alls, jag var en arg, stressad och pressad mamma som försökte räcka till överallt men aldrig lyckades tillräckligt bra, åtminstone inte i mina egna ögon. Aldrig  hann jag med det jag hade lust att göra, mina egna intressen. Därför hade jag alltid dåligt samvete dessutom för att jag kände mig så egoistisk.

Numera kan jag oftast välja. Att vara med barnbarnen eller för mig själv. Att resa med Odd eller resa ensam. Det är en fantastisk frihet. Att ha starka band men inte vara fastbunden.

Lille L hade målat en fin tavla i present till gamlafarmor, eller farmormor som han också kallar henne ibland. Fast på riktigt heter hon Siv, som han har skrivit längst ner på tavlan. 

Min mamma fick tavlan i söndags, i försenad födelsedagspresent på 92-årsdagen. 

Visst har han talang? Bara fyra år och har redan sån koll på färg och form. Och bokstäver. Han kan redan skriva flera ord utom sitt namn. PAPPA och OST till exempel. 

Av lilla S och lilla A fick hon en stor burk Nutella. Hon har aldrig ätit Nutella, men det är flickornas älsklingspålägg. Så nu måste hon prova något nytt. Eftersom hon är en riktig godisgris har jag på känn att det inte blir den sista Nutellaburken i hennes kylskåp. 

När jag blir rik ska jag också donera en sån här båt till Sjöräddningen, och det ska stå mitt twitternamn på den! @katinkabille