Svar på Farmorsfrågan nr 173.
Vad är jag nyfiken på? Mest av allt och alltid är jag nyfiken på andra människor. Varje gång jag är i stan (Göteborg) glor jag intensivt och ogenerat på folk. Mina barn tror att det beror på att jag bor på landet och inte ser så mycket människor i vanliga fall. Men det är inte hela sanningen. Jag är helt enkelt väldigt nyfiken på hur andra människor är. Hur de bor, hur det ser ut i deras hem, vilka relationer de har, vad de pratar om, vad de jobbar med.
Men jag är nyfiken på avstånd, vill helst bara iaktta och lyssna, utan att märkas.
På fester, sammanträden och andra tillfällen när man förväntas umgås och prata tröttnar jag fortast av alla och måste dra mig undan för att vila och vara själv.
Inte konstigt att jag älskar Facebook, Twitter och bloggvärlden där man bestämmer själv när och hur ofta man ”träffas”.
Det kanske finns en diagnos? 🙂
Hur som helst så har jag förlikat mig med att det är såhär jag är. Nyfiken på folk men inte så sällskaplig.
Den här glada familjen fångade jag med kameran på en restaurang i Paris, på kursen i Street photography med Marcus Johansson . Hur tror du att de hänger ihop? Visst är det väl farfar, pappa och sonson? Undrar vad de firar?
Kommentarer
Så känner jag också! Kanske är vi alla så!
Tack för din kommentar!:-) Jag tror att det är som du skriver, att vi alla är ganska nyfikna på andra människor. Men vår sociala kapacitet är det stor skillnad på. För mig har det varit en stor lättnad att acceptera att jag inte är särskilt begåvad på det området, och att det är helt OK! 🙂
Kommenteringen är stängd.