Idag har jag skickat en påse gamla guldsaker till Guldbrev.  Jag hade tänkt fotografera den lilla högen innan den gick iväg med Posten men glömde bort det. Ett par tunna kedjor som jag aldrig använder, en ring som jag inte gillar, ett gammalt armband som jag fick i konfirmationspresent och några saker till.

Jag tror verkligen inte att det räcker till en restresa till Kanarieöarna i november. Men jag hoppas.

Dagens MMS från mamma A. Vilken tur! Lilla A fortsätter i mormors, mammas, mosters och morbrors ridstövlar! Det betyder att jag slipper fundera över julklappar eller födelsedagspresenter till henne de närmaste 8 åren eller så. Det betyder också att hon kommer att vara här varje sommar så länge jag kan ordna att det finns en ponny i närheten. 🙂 

Odd påstår att vi ägde 7 ponnyer ett år. Jag hävdar att det är omöjligt, vi hade bara plats för 4 i vårt stall. Men han har säkert rätt. Vi hade säkert några utlånade på foder också. 

Under 10 år var ponnyer, ridning och tävling familjens största, allt uppslukande passion. Verkligen allt uppslukande, det finns nog inget som slukar så mycket pengar som ett aktivt hästliv. Det jag minns bäst är alla dessa tidiga morgnar i bilen på väg till Grästorp eller någon annan avsides belägen ridklubb. Vi fick köra hemifrån innan klockan 5 ibland, de minsta barnens hoppklasser startade alltid först. (Är det fortfarande lika idiotiskt ordnat?) Barnen sov i baksätet och på bilradion var det alltid ett program som spelade gamla stenkakor.  Det var en underbar tid i livet som jag aldrig glömmer. Innan stallet blev verkstad till LifeStone. Vi födde upp tre egna föl på slutet, fullblodskorsningar som vi fantiserade skulle få de mest fantastiska tävlingskarriärer. Fast det var nog mest för att jag hade svårt att släppa hästlivet. Jag ville hålla kvar den där gyllene perioden med barnen och vårt stora gemensamma intresse. 

Nu vet jag hur långt ett hästliv är. Ca 10 år. Har man tur varar det mellan 7 och 17 års ålder. Sen tar helt andra intressen överhand. 

Kanske borde jag ha väntat lite till med att ge bort alla hyllmeter med faktaböcker om inridning, körning, hoppning, Natural Horsemanship, hästens sjukdomar etc etc? Jag får väl köpa tillbaka dem på loppiset i Flatöns skola nästa sommar. 🙂