Sista kvällen.
Ingen kommer tro att jag varit på Kanarieöarna en vecka. Av de där timmarna mitt på dagen när jag hade tänkt sola och bada blev det vila på rummet och försöka bli frisk.
Men jag har skrivit över 6000 ord, är klar med en synopsis och har kommit långt med mina karaktärers familjeförhållanden och släkthistorier, så jag är väldigt nöjd ändå. Och så har jag träffat författarcoachen Ann Ljungberg och fått nyttiga råd och massor av uppmuntran.
Imorgon går flyget hem, och det är precis lagom. Nu börjar jag känna mig lite ensam. Längtar efter alla de mina. Redan efter sju dagar alltså. Jag som drömde om att fly vintern i Sverige i flera månader förra året!
Men nu vet jag att det inte behövs ett hus eller en lägenhet i ett varmt land. Det behövs bara ett andningshål. En sån här vecka då och då under den mörka årstiden räcker långt. Som en säl behöver jag komma upp över ytan till sol och värme ibland, för att orka frysa oktober till maj.
Det är lyxproblem, jag vet.
De här sandskulpturerna invigdes idag på stranden. Flera konstnärer har hållit på dag och natt under hela veckan att gestalta olika scener ur julevangeliet med hjälp av sand och vatten. Samt någon sorts bindemedel, förmodligen vattenglas. En stor bulldozer har skyfflat upp flera meter höga vallar av sand runt hela området, så att ingen ska kunna tjuvkika.
ÖFrukostlyx.
Idag har jag lyxat till det med frukostbuffé på Reina Isabel, det flottaste och samtidigt mysigaste hotellet jag hittat hittills längs strandpromenaden. Visserligen har jag inte utforskat mer än en tredjedel av den 4-5 km långa promenaden, det kanske finns ännu finare hotel. Det som är så mysigt med Reina Isabel är den vänliga servicen och inredningen med mycket ljus, palmer och bambumöbler. Trådlöst internet öppet för alla gäster, inga koder eller annat krångel. När jag frågade frukostchefen om det var OK att betala bara för frukosten, och om jag fick sitta kvar och skriva, log han och sa ”be our guest madame, this is your home as long as you want” och såg ut att mena det! Jag kanske ser lite rik ut nu, eftersom jag fixade håret igår?
Detta väljer jag inte! Men jag ser gott om riktigt tjocka kvinnor i min ålder som lastar tallriken full. För att godsakerna ingår i priset? Vad jag tycker synd om dem!
Min skrivplats på morgonen några timmar idag. Sen ska jag nog sola och bada lite.
Förälskad i Las Palmas.
Restresan till Las Palmas bokade jag helt utan förväntningar på solbränna och bad. Jag ville bara bort från mörker och kyla för att kunna skriva på min bok helt ostörd en vecka. Jag valde staden Las Palmas för att slippa Sällskapsresans miljöer och människor, jag ville ha arbetsro utan pooler, röj och turistkommers. Nu är jag fast. Jag längtar redan hit igen, fast hemresan inte är förrän i övermorgon. Här finns allt. Spanskt vardagsliv, lagom mycket turister, vanliga affärer. Maten i kvarterets SPAR-köp kostar inte mer än hemma men sortimentet är roligare.
Klippning, slingor och styling hos den unga och hippa frisören på hörnet kostade 50 Euro och blev minst lika bra som i Göteborg. Ögonbrynen färgade han gratis.
Om jag går ner i arbetstid kan jag faktiskt bo här en vecka i månaden under vintern. En flygstol med Ving eller Apollo kan man idag få för 495:- om man kan resa sista-minuten med en dags varsel. Rummet på mitt lilla Hostel 7 Soles är billigt och kan bokas på telefon dagen innan. Finns inte plats här så ordnar de rum tillfälligt på Hotel Paloma Blanco på gatan intill. Maten kostar mindre än hemma om man handlar och äter som en spanjor och inte som en turist.
Jag har redan investerat i en liten vattenkokare som ska få stanna kvar här tills nästa gång. 🙂
