Man kan strunta i en massa handlingar som de flesta anser som självklara, utan att därmed utmana sig själv eller omvärlden. Att strunta i att städa eller bry sig om sin vikt eller raka benen är några exempel. Ganska ofarligt trots. I vissa människors ögon kan man visserligen framstå som en bisarr person. Men det är oftast människor vars omdöme man inte bryr sig så mycket om ändå.
Det är värre när man känner lusten, och skräcken, att strunta i sådant som man själv trodde var en del av ens personlighet. Som att hålla ut, leverera, göra färdigt, vara snäll, visa omtanke.
Den här frågan har fått mig att fatta ett viktigt beslut. (Farmorsfrågor är ovärderliga! 😉 ) Det är dags att sluta fundera över vad andra har för förväntningar på mig och på vad jag ska göra eller inte göra. Allt vad jag inte kräver av andra människor tänker jag strunta i om de kräver av mig.
Från och med nu är mitt liv bara mitt.
PS. Mina älskade, ni vet att detta inte gäller er!
Bronsstaty på strandpromenaden längs Las Canteras i Las Palmas. Nästa gång ska jag ta reda på vem hon är. Gillar hennes attityd.