När jag började blogga sommaren 2009 var det med blandade känslor. Skulle jag orka hålla på? Skulle det kännas OK att skriva om mitt personliga liv och mina privata känslor? Skulle det accepteras av resten av familjen, och hur skulle jag göra med bilder och namn på barn och barnbarn? Och den viktigaste frågan: Varför skulle jag egentligen blogga? 

Efter två och ett halvt år vet jag att det är bland det bästa jag har gjort.  Hela livet har jag i djupet av min dokumenterande själ haft ett gnagande dåligt samvete för att jag inte skrivit dagbok. Bilder är nog bra, om man ordnar dem i album eller fotoböcker, men de har en tendens att hamna i byrålådor eller på CD-skivor som ingen tittar på. Och jag som har så dåligt minne. Bloggen passade perfekt som dagbok, jag har inget behov av att skriva djupare eller mer privata dagbokstexter än vad som kan skrivas i Farmorsbloggen. 

Nu blir bloggen en riktig bok, och det blir den roligaste, finaste årsbok man kan önska sig. Tack vare www.blurb.com är det hur enkelt som helst att bara importera hela bloggen till en bok. Slurp säger det så är alla bilder och alla inlägg på plats. Fantastiskt! 

Den jobbiga biten börjar när man ska redigera boken. Varje blogginlägg hamnar nämligen på en egen sida. Vilket betyder att enbart året 2011 fick 480 sidor i min bok. 

Hela kvällen har jag suttit och ”klippt och klistrat” för att sidorna i boken ska bli fulla. Ofta får det plats tre blogginlägg på en sida, med bilder och allt. Det kommer helt klart att ta sin tid. Idag hann jag till sidan 35, och jag är nånstans i mitten av februari 2011. Då har jag alltså inte ens börjat på 2010 och halva 2009… Det får bli separata årsböcker. 

Idag har vi också haft julbord på LifeStone, och jag provade att ändra på det gamla traditionella receptet lite grann: Äggost med saffran! Supergott! Tyvärr glömde jag ta en bild på den färdiga äggosten, men här är i alla fall en bild på den vackra formen. 🙂