Inatt satt jag uppe framför brasan i uterummet och skrev till klockan två. Det gick inte att sluta, fast det kändes väldigt konstigt den sista timmen. Som att skriva automatiskt, utan att tänka. Egentligen var jag ju dödstrött. Emil rev och slet i ekarna utanför och soptunnorna blåste skramlande omkring på gårdsplanen. Men har man flow kan man inte sluta surfa på vågen av inspiration, man måste bara fortsätta. Men idag känner jag att det behövs återhämtning och påfyllning.
Nu är jag alltså färdig med en synopsis som känns väldigt bra, jag är nöjd med den. Den är skelettet som nu ska kläs på. Eller snöflingan som ska byggas ut i allt mer komplicerade kristaller. Intrigen, karaktärerna och miljön finns beskrivna, tidslinjer är uppdragna, 37 kapitel med innehåll är skisserade. Det kommer säkert att krävas en massa förändringar innan det här är ett färdigt manus på sådär 500 000 tecken.
Men det skrämmer mig inte. Inte just nu i alla fall. Just nu känner jag att jag har full koll.
Den senaste tiden har jag också surfat runt och hittat en massa roliga ställen på nätet för författare och blivande författare. Kajsa Ingemarsson till exempel bloggade under hela tiden hon skrev sin senaste bok ”Någonstans inom oss”, och där finns väldigt mycket spännande att läsa om inspiration, kritik, skrivångest, tvivel, redigering osv.
Hon höll på med själva skrivarbetet med sin bok, alltså från första skissen fram till tryckfärdigt manus, från början av april och fram till början av augusti. 5 månader. Då ska man komma ihåg att hon är författare på heltid. Det är hennes försörjning och hon har skrivit en hel rad böcker tidigare, hon har rutin på hantverket.
Jag hittade också till författarsiten 1av3.se där ordfantaster av olika slag delar med sig av erfarenheter och peppar varann. Få se vad det ger. Egentligen har jag inte alls tid att vara social, inte ens nätsocial. Jag har ju en bok att skriva.
Kommentarer
Inga kommentarer än
Kommenteringen är stängd.