6 juni, Kategori: Författarblogg, Foto

Vem tror jag att jag är?

Igår läste jag något riktigt trösterikt på författaren Kajsa Ingemarssons blogg. Det var ett citat från Bodil Malmsten:

Det svåraste med att vara författare är att stå ut med hur dåligt det är längs vägen.

Va, tänkte jag, till och med hon? Kan det vara möjligt? Sen tänkte jag att även om hon kanske stryker och kasserar medan hon skriver så är nog innehållet i hennes papperskorg ändå i en högre klass än mina ratade skapelser. Ungefär som de där hyllorna med sekunda kristallglas i glasbrukens shopar. En liten bubbla här eller där som man måste leta efter för att upptäcka.

Men det hindrar ju inte att tanken är lugnande. Jag måste alltså tillåta mig att skriva dåligt emellanåt för att komma framåt och bli färdig med första utkastet. Jag har skrivit 200 sidor och tror att jag nog är halvvägs.

Men just nu tar det emot att skriva. Idag när jag hade kunnat sitta vid mitt vackra skrivbord hela dagen har jag gjort allt möjligt annat istället.  Arbetat i trädgården. Läst Maj-Gull Axelssons Moderspassion. Fotograferat blommor.  Karaktärerna i min roman finns hela tiden i tankarna. Kapitlet jag just nu skriver är riktigt svårt, det känns nästan omöjligt att gå in i den situation som min huvudperson befinner sig i. Jag måste ju tänka och känna som hon för att kunna berätta ur hennes perspektiv.  Sådär som Maj-Gull Axelsson gör så otroligt bra.

Bodil Malmsten har skrivit ett fint inlägg om Livet på sin blogg Finistere.

Jag fastnar för sista raden och tänker: Inte jag. Jag njuter. Det är kanske därför det går så långsamt med romanen just nu, i gullregnets månad. Det må vara hänt.

Vi sörjer våra liv medan de pågår.
Så dumt.
Vi är idioter, Tjechovs Masja och jag.

 

 

Kommentarer

  1. Kommentar av Lena Eliasson den 6 juni, 2012 kl 09:09

    Helt fantastiska bilder!!! Har precis bestämt mig för att fotodokumentera trädgården i år, men har mycket att lära. Gissar att du inte ställer in kameran på automatik utan väljer bländare och tid själv, eller…?

  2. Kommentar av Lena Eliasson den 6 juni, 2012 kl 10:16

    Äsch, strunta i min korkade halvfråga. Det är klart att det krävs massor med kunskap och timmar bakom kameran för att åstadkomma sådana bilder. Jag ska försöka lära mig jag också, för vilken lycka – verkligen – att kunna fotografera så.

  3. Kommentar av Katinka den 7 juni, 2012 kl 12:13

    Nej, nej, den är inte alls korkad! Tack för den, nu fick jag idén att skriva lite mer om min fotoutrustning i bloggen.:-) Och ja, det är verkligen ett intresse som ger mig lycka! Just de här bilderna tog jag i eftermiddags med ett macroobjektiv och ett enbent stativ. Inställningen är halvautomatisk, dvs jag har valt en bländare som ger kort skärpedjup och låter kameran bestämma tiden.
    http://www.farmorsbloggen.se/om-mina-bilder/ Här har jag nu lagt till lite information om min kamera mm. Ha det fint och lycka till med din fotodokumentation av trädgården!

  4. Kommentar av Lena Eliasson den 7 juni, 2012 kl 09:33

    Tusen tack för dina tips! Nu är det jag som sätter igång. Moderskeppet nästa!

  5. Pingback av Att stå ut med att det blir dåligt. | Katinkabloggen den 17 januari, 2016 kl 10:43

    […] med att måla porträtt är att stå ut med hur fult det är medan man håller på. (Jämför Bodil Malmsten: ”Det svåraste med att vara författare är att stå ut med hur dåligt det är längs […]

Kommenteringen är stängd.