Min Bokmässa börjar ta form.
Hur klarade man sig utan en Iphone och utan appar?
Ta till exempel Bokmässans ca 3000 programpunkter torsdag till söndag, det verkar ju helt omöjligt att överblicka. Föredrag, diskussioner, seminarier och uppläsningar i montrar, på scener, i olika salar.
Jag ska vara på mässan torsdag och fredag och har komponerat ett lagom späckat schema hur lätt som helst med hjälp av appen Bokmässan Förutom att den innehåller allt som är värt att veta runt själva mässan så har den världens bästa planeringsverktyg. Man bläddrar helt enkelt igenom hela programmet dag för dag, timme för timme, och kryssar för det man vill lyssna på. De föredrag etc man har valt hamnar under fliken ”Min mässa” och den listan kan man enkelt spara i kalendern. Voila, mina mässdagar planerade hur enkelt som helst.
Eftersom jag känner mig själv vid det här laget har jag försökt vara återhållsam.
Så här ser mitt mässprogram ut – hittills:
Torsdag
09:00 Mayafolkets hemlighet. Kim Kimselius vill jag gärna träffa, hon är en riktig författarförebild, så mycket energi och lust!
10.00 Vårt behov av mörker. Åsa Larsson.
11.30 Kajas resa – en roman om ett brott. Karin Hjulström är jag nyfiken på. Har läst hennes båda första böcker.
14.00 Författarsamtal med ESK-rådet och Ann-Katrin Tideström. Visste du att det här är Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna? Inte jag heller. Vill veta mer.
14.15 Jan Guillou och Ann-Marie Skarp – bakom kulisserna på förlaget, innan en bok blir till. Kan det bli intressantare än så?
14:40 Helene Tursten intervjuas på Piratförlagets scen
15.00 Jan Guillou intervjuas på Piratförlagets scen
Fredag
08:00 Frukost och Bokdiskussion med Breakfast Club om Sofia Hallbergs debutroman Mina Fräknar hos Damm förlag
09:30 Marionetternas döttrar på Litteraturscenen med Maria Ernestam
10:20 Ann Rosman, deckarförfattaren från Marstrand i förlaget Formas monter
11:00 Sara Kadefors intervjuas om sin bok Kast med liten kniv
12:00 Den exotiska landsbygden. Seminarium med bl a Tomas Mannerhed om landsbygden som en främmande plats.
13:30 Om att skriva noveller. Samtal på De Litterära sällskapens scen
14.00 Simona Ahrnstedt – Betvingade. Sveriges romancedrottning i Forma books monter. Simona är en av de flitigaste och roligaste författarbloggarna jag vet.
14.30 Årets absolut bästa böcker. Aftonbladets Ingalill Mosander
15.00 En dandy från Østerøya. Jan Guillou på Litteraturscenen
Hmm… det verkar visst ha blivit lite för mycket av en viss person?
För två år sedan.
PS. På lördag och söndag ska jag göra något verkligt jättespännande och fantastiskt roligt som handlar om VÅRT NYA BÅTLIV! Återkommer.
Svar på Farmorsfrågan nr 229. Om förebilder.
Frågan om vilka som är mina förebilder har malt i huvudet en vecka nu. Många namn har provats och förkastats, ingen duger riktigt som Förebild.
Men plötsligt idag fick jag svaret av Louise Epstein i P1. Hon hade läst en artikel i DN av Hanna Fahl , om vårt behov av förebilder. Artikeln handlade om skådespelarna och komikerna Will Arnett och Amy Poehler som ska skiljas efter nio år och hur fruktansvärt sorgligt det tydligen är. (Jag är ledsen att jag inte har en aning om vilka de är, men det är offer man får göra när man avstår från TV.)
Däremot är jag glad att jag lyssnade på Louise Epstein idag som vanligt. Jag missar ogärna programmet Epstein och Nordegren i P1.
Hon pratade om att hon kom underfund med vem som är hennes förebild efter att ha läst den där artikeln i DN. Hon sa: ”Det är inte är någon speciell individ, utan en särskild sorts person”.
Nämligen en person som är annorlunda, lite utanför, ofta anses rätt knepig men som inte ändrar sig för att försöka passa in.
Ja! Naturligtvis! Louise Epstein, gud vad jag gillar dig! Jag hoppas du är med i något monterprogram på Bokmässan i år, då ska jag gå dit och bli lite starstruck och ge dig mitt nya fina visitkort med egna bilder på 🙂
Nina Lekander som intervjuas i programmet om sin nya bok ”Hästar, män och andra djur” är ett jättebra exempel på en sån förebild. Liksom Tove Jansson, Birgitta Stenberg, Lena Cronquist, Jan Guillou, Lars G W Persson, Astrid Lindgren, Mia Skäringer, Sven Yrvind, Kim Kimselius m fl m fl. Fler och fler namn trängs och armbågas för att komma med när jag börjar tänka som Louise istället.
Nu måste jag sätta mig och stryka med gula pennan i Mässprogrammet till Bok och Bibliotek som kom som bilaga med GP idag. Över 3000 programpunkter!
Men först, dagens bloggbild. Imorse fick jag för mig att fotografera den lilla hög tabletter som jag sköljer ner med ett glas vatten det första jag gör varje dag.
Den lilla skära tabletten längst fram är den enda receptbelagda. Blodtrycksmedicin. Resten är multimineraler, antioxidanter, D-vitamin, rosenrot, magnesium och fiskolja. Undra på att jag är så frisk! 🙂
Dagens dos
Sidospår eller villovägar?
Carolisabella inspirerade mig att ta tag i det där med att skriva en novell till sveriges största årliga novelltävling Umeå Novellpris.
Jag har haft tävlingsbestämmelserna uppsatta ett bra tag på väggen bakom datorn.
Man kan vinna 100 000:- och de bästa novellerna publiceras i en antologi.
Tävlingen är öppen för alla, såväl etablerade författare som debutanter, så chansen att jag skulle vinna är så mikroskopisk att den inte går att räkna på ens. Men det är en bra chans att skriva färdigt en berättelse och träna på gestaltning, dramaturgi och allt det där.
Och deadline är 1 oktober, det passar mig perfekt att det är lite bråttom.
30 000 tecken max får berättelsen vara. Den är uppe i en fjärdedel ungefär. Jag har handlingen helt klar för mig, det är bara att sätta sig och låta texten skriva sig själv i stort sett.
Jag önskar att det kunde bli nånting dramatiskt men feelgood, eller nånting romantiskt, eller nånting ironiskt (typ Viveca Lärn).
Men allt som flyter ut genom fingrarna via tangentbordet är mörkt, ont och våldsamt.
Varför? Jag som är så positiv och snäll?
Den här bilden blev veckans bidrag till Fotosöndag, temat var Privat. Lite nödlösning, men det kan inte hjälpas.
Svärmors sekretär som jag hade lyckan att få ärva och som står i mitt sovrum. Hon fyllde den med brev, kvitton, familjeekonomi och viktiga papper. Jag sparar hemligheter och privata skatter i den.
Böckernas bok!
Bokbörsen är den bästa bokhandel jag vet. Det är en sammanslutning på nätet av en massa små och stora antikvariat och bokhandlar, typ Blockket fast bara böcker. Jag har handlat massor de senaste månaderna.
Idag kom en bok som jag hittade i hyllan hemma hos goda vänner i helgen och genast klickade hem från Bokbörsen via Iphone. ”1001 böcker som du måste läsa innan du dör.”
Underbart! Nu behöver jag kanske inte låna hem en massa ”berömda” böcker från biblioteket bara för att bära tillbaka dem halvlästa eller knappt det. Typ Anna Karenina till exempel. Eller Rosen på Tistelön. I den här samlingen får varje utvald bok en egen sida med både sammanfattning och analys. Det borde vara lätt att se vilka böcker just jag skulle tycka om att läsa från pärm till pärm.
Genväg.
Farmormor tur och retur.
Lille L behövde bli hämtad på dagis och farmormor behövde hälsas på. Vi mellanlandade på ICA Qvantum på Munkebäckstorg och lille L fick välja inköp av kvällsmål. Det blev: En mango, två plommon, fyra nektariner, två bananer, två päron, två smoothies, fyra glaserade munkar och en jättelik muffins med hallonglasyr. ”Till farmormor.” Samt en salladstallrik till mig från självplockningsdisken.
”Den orkar jag aldrig”, sa mamma som just ätit middag. Jag blev tvungen att skära den i två delar. Men när det var dags att resa sig från köksbordet var muffinsen uppäten.
Ingen roman skriven idag heller. Men så här trevligt hade vi det:
Fotografiska mitt tempel.
En förmiddag i ensamhet på Fotografiska med Christer Strömholm, August Strindberg med flera. Mitt behov av dyrkan och själavård är fyllt.
Men… är det inte Persbrant?
Nya klenoder till mitt fotobibliotek.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Nationalgalleriet
Efter en hel förmiddag på Fotografiska följer besök på Nationalgalleriet i Gamla Stan där mamma A ställer ut. Jag är förstås partisk, mina ögon svämmar över och hjärtat sväller tills det känns svårt att andas. Här är några favoriter:
– Posted using BlogPress from my iPhone
Research kan vara kusligt spännande…
Igår var jag på kurs hela dagen, för att researcha till mitt manus. Samla kunskap alltså. En väldigt speciell kurs i parapsykologi och spiritism som hölls på Flatön tack vare vårt eget lokala medium, Pamela Gunnarsson.
35 kvinnor och 2 män hade samlats i Flatöns gamla skola för att lyssna på det berömda mediet Elisabet Lannge. Somliga var själva medier, andra bara intresserade av ämnet. Alla visste vem hon är utom jag som inte ser på TV. Hon har alltså medverkat i två välkända TV-serier om andevärlden, Det Okända och Akademien för det okända. Hon har också skrivit boken Budbärare från det okända.
Min anteckningsbok är nu full av ord som telepati, psykometri, platsbunden energi, clairvoyans, psykokinesi, paranormala fenomen, Remote View, Cold Reading, Mentalism, Aura, UKU och NDU.
Jag fick väldigt stor respekt för Elisabet. Hon drog sig inte för att säga vad hon anser om bluffmakare i branschen som tjänar pengar på att lura osäkra och olyckliga människor. Hon skrev en lista på bloggar som kritiserar och ifrågasätter parapsykologin, och uppmanade åhörarna att ta del av skeptikernas argument. Hon tyckte att det borde krävas utbildning i psykologi och sorgehantering innan man har lov att arbeta som medium. Hon rekommenderade alla medier i publiken att söka samarbete med präster och psykologer och aldrig själva försöka ge råd till deprimerade hjälpsökande.
Vi gjorde flera spännande övningar . En gick till såhär: Jag sitter mitt emot en främmande kvinna bland åhörarna, vi sitter knän mot knän. Jag blundar och vi håller varandras händer lätt. Hennes händer är mycket svala och torra, det är en ung kvinna, hon kunde vara min dotter. Jag säger: Välkommen hem till mig, och tänker koncentrerat på mitt hus. Hon börjar efter en stund tala om vilka bilder hon får i sitt huvud av hur det ser ut hemma hos mig.
En stor del av det hon säger stämmer väldigt bra eller ganska bra. Eftersom vi båda är skeptiska själar, visar det sig, kommer vi fram till att det faktiskt inte går att skilja kvalificerade gissningar från äkta tankeläsning. Man tror kanske att man läser tankar, men i själva verket drar man slutsatser av intryck man fått. Eller vad säger du?
”Fullt av skor i hallen.” Ja, vem har inte det? Lite otippat kanske hos en 62-åring, men ingen riktig högoddsare ändå.
”Kök och vardagsrum hänger ihop.” Stämmer på sätt och vis. Med lite god vilja. Det isolerade uterummet och köket är sammanbyggda. I dessa två rum lever vi. Det riktiga vardagsrummet i andra änden av huset används bara på julafton och när barnbarnen ska se på TV.
”Mycket färger och glädje när man kommer in.” Ja, färgstarka tavlor på väggarna och massor av foton med glada barn och barnbarn. Men jag hade jeans med blommig lapp på knäet och var på mitt soliga humör igår, så det var inte heller någon svår gissning.
Men detta var lite kusligt: ” Det står ett stort bord i köket och i högra hörnet ligger en hög med saker som man måste skjuta undan för att få plats när man sätter sig.”
Svälj…
Gissa min plats..?
Den första höstdagen.
Ibland tänker jag att jag vill ha med bilder i min bok. Som den här utsikten från färjeläget på Ängön, tidigt igår morse.
Den är nästan tidlös, det skulle kunna vara en bild tagen i början av 1900-talet. Eller redan på 1800-talet.
Så många innan min tid på jorden som har njutit av den här synen.
