19 november

Söndag med skrivrekord.

Idag har jag satt skrivrekord i antal ord. Jag provade ett råd från boken ”No plot? No problem.” Boken utlovade att man skulle klara att skriva 6000 ord med följande teknik. (Fritt översatt av mig):

Skriv vid tre tillfällen under dagen. Varje gång skriver du i  tre 30-minuters pass med tio minuters paus emellan varje pass. Under pausen ska du gå upp, röra på dig och göra något annat. Ställ en klocka både när du skriver och när du tar paus.

Första 30-minuterspasset fick jag ihop 107 ord. Ändå kändes det som rätt väg, så jag fortsatte. Men jag gömde ordräknaren för att inte snöa in på den. Jag vet ju att jag inte  är någon snabbskrivare, jag är alldeles för självkritisk och väger formuleringar fram och tillbaka hela tiden. Står inte ut med stavfel och upprepningar. Sånt tar tid.

Men nu ikväll när jag kollar ordräknaren och summerar mina färdigskrivna scener har det blivit över tretusen ord. Rekord hittills på en dag! Sammanlagt har jag skrivit drygt 31000 ord under november Och idag hann jag dessutom med en lång promenad i solen ut till världens mest underbara klippstrand.

 

 

 

18 november

Svar på Farmorsfrågan nr 232 om när jag var modig.

Idag vaknade jag till sämsta vädret någonsin. Titta bara på bilden! Efter ett bra skrivpass på förmiddagen fick jag besök  av Mamma A:s svärföräldrar som befinner sig på södra delen av Gran Canaria, i Puerto Rico. Där har vädret varit strålande hela veckan! Det är det där höga bergsmassivet mitt på Gran Canaria som stoppar upp alla regnmoln så att de parkerar över Las Palmas. Men jag lämnar bara min lägenhet några få timmar varje dag och då spelar det ingen roll vilket väder det är. Eller rättare sagt – jag är helnöjd med att temperaturen i alla fall håller sig över 20C.

Tack vare mina besökare kom jag iväg till ett stort varuhus och ett lågprisparadis a la Göksäter (Orusts Ullared). Så mycket barnkläder och annat som blir finfina julklappar till barnbarnen. För inga pengar alls. Fast någon har förstås betalat. Med sin tid. Lågavlönade kvinnor och kanske barn har tillverkat de där läckra modeplaggen som jag köper till mina småttingar. Jag ska tänka på det och hålla igen.

Svaret på frågan om när jag var modig har jag grunnat på ett tag. Utan att komma på något bra svar. Modig är man ju bara när man gör något trots att man verkligen är rädd. Modig är för mig inte det samma som kaxig eller företagsam eller nytänkande.                                En gång hade jag chansen att vara verkligt modig. Jag stod ivägen för en skenande ponny som kom i 100 km/tim nerför en backe med en kärra efter sig.. I kärran satt min lille son och försökte få stopp på ponnyn. Om jag hade varit modig då hade jag kastat mig framför ekipaget och hängt mig i betslet. Och kanske blivit invalid för resten av livet. Istället kastade jag mig åt sidan ner i diket i sista sekund. Om min son hade skadats hade jag aldrig slutat anklaga mig själv för min brist på mod. Men allt slutade bra, som tur var. Min feghet var klok, med facit i hand. Men den känns inte som något att vara särskilt stolt över.

 

15 november

Om att leva där och då iställer för här och nu.

Mindfulness. Ett nytt begrepp dyker upp och man tar det till sig. Alla gör det. Att leva här och nu låter ju så rätt. Kan man bara lära sig att  vara närvarande i nuet löser det alla problem med stress, depression, övervikt och högt blodtryck. Samt alla relationsproblem med barn och familj och arbetskamrater.

Jag går nu in på femte dagen av nästan totalt frånvarande i nuet. Istället kretsar alla mina tankar runt runt i en värld av påhittade människor i en förfluten tid.

Och jag känner mig så lugn och lycklig. Häromnatten vaknade jag och antecknade det här  svaret på frågan som man får i alla författarhandböcker. ”Varför skriver du?”

Jag skriver för att få uppfinna världen. För att jag älskar att vistas i den fantasibubbla som jag då skapar.För att det är en sån stimulerande utmaning att göra den bubblan trovärdig för andra.

Visst låter det sjukt?

Femte dagen med regn och blåst i Las Palmas. Ändå fullständigt underbart. För jag befinner mig ju i själva verket på Flatön i början av 50-talet.

Den här bilden tog jag i ösregn imorse under en markis på strandptomenaden.

 

13 november

Här bor jag.

 

13 november

Vad kostar fem veckor i Las Palmas?

Först måste man kunna vara borta från jobbet så länge. Det beror ju mycket på vad man har för arbetsuppgifter. Igår mailade jag två annonsmaterial till Bonniers med min Ipad och svarade på viktiga mail under två timmar. Fast jag satt i balkongstolen  och lyssnade till vågornas dån mot playan (det blåste friskt). Man behöver alltså inte ens släpa med sig datorn för att kunna sköta mitt jobb, det räcker med Ipad och ett trådlöst tangentbord. Sen ska man hitta ett lägenhetshotell som det här. Med bra gratis uppkoppling. Playa President på  Calle Nicolas Estevanez 80 i Las Palmas. Perfekt läge, jag skulle faktiskt kunna kasta min päronskrott rakt i havet från balkongen. En gullig liten vaktmästare som är på plats hela dagarna och som visserligen bara talar spanska. Det är ingen idé att du googlar på hotellet. Det finns en hemsida med kontakt och allt, men ingen svarar på dina mail. Sorry, men så är det bara. Du måste boka genom att komma hit, visa upp dig. Sen kan du alltid faxa (fast bara på spanska). Det krävs lång framförhållning, jag bokade i mars.

Flygbiljetten hit med Norwegian kostade 4074:- t/r. Jag bokade tidigt.

När jag skulle betala mitt rum igår visade det sig att jag fått det här med priset om bakfoten. Det kostade inte alls 35€ per dygn. Om man stannar en månad eller mer kostar det bara 22€ per dygn. Ca 200 kr! För ett rymligt rum med två sängar, pentry med kylskåp, toa med dusch och tvättmaskin, och som sagt balkongen ut mot havet. Nya lakan ooch handdukar får man en gång i veckan. Städa får man göra själv. Att äta ute varje dag blir dyrt och enformigt. Jag tänker laga alla måltider i pentryt. Det finns flera bra och välsorterade supermarkets i närheten och massor av småbutiker med livsmedel om man tycker det är roligare. Igår handlade jag goda kanariska ostar, serranoskinka och spanska korvar som såg spännande ut. Matvaror och annat kostar som hemma. Däremot unnar jag mig mot kvällen en cappuccino eller kanske ett glas rött vin på någon av serveringarna på strandpromenaden. En dubbel, riktigt stor cappuccino kostar då 2,5 € Nu ska vi se om jag lyckas lägga in bilderna utan att de hamnar på sniskan. har tänkt ut att jag ska vänd dem ett kvarts varv innan jag lägger in dem, få se hur det blir…

12 november

Stormigt på utsidan, lugnt på insidan.

Sådär. Nu sitter jag här i mitt ljusa och mysiga rum med balkong ut mot en playa där stormen driver upp jättevågor och palmerna vajar och vispar. Nåja, ca 10 sekundmeter bara säger YR, men det verkar faktiskt mycket mer. Nu är alla pusselbitar på plats. Det funkar att blogga, det funkar att skriva, det känns tryggt och bra där jag bor. Nu fattas bara solen, men jag saknar den faktiskt inte, inte än. Det är ju varmt ute, bortsett från blåsten och regnet.

Hur blev det såhär?

9 november

Packad.

Är det jag som har packat färdigt kvart i tio på kvällen innan en flygresa? Måste vara ett allvarligt ålderstecken. Men det känns skönt. Varför har jag inte kommit på detta tidigare i livet?


– Bloggat med Blogpress från min IPhone

9 november

Farmorsfrågan nr 232. När var du modig?

8 november

Rustad.

Detta är en rörelsedetektor som tjuter – väldigt högt – om någon försöker ta sig in i min lägenhet när jag är ute. Jag har köpt två stycken. Den andra ska jag gillra upp så att jag vågar sova med balkongdörren öppen på natten.
Nu ska jag åka och köpa en brandvarnare också.
Nästan alla punkter på min vansinniga att-göra-lista är avklarade! 🙂


– Bloggat med Blogpress från min IPhone

8 november

Med 368 sidor bokmanus till Las Palmas.

På lördag åker jag till Las Palmas för att vara där fem  veckor och skriva klart min bok. Ja, utkastet alltså. (Det är faktist en uppskjuten sommarsemester plus lite extra ledighet.)

Jag tänker inte ta med mig min laptop utan använda Ipaden med trådlöst tangentbord. Det gick superbra förra vintern. Då var jag på Gran Canaria tre gånger i kortare perioder.

Det känns lite nervöst att lämna romanskrivandet i Scrivener som jag vant mig vid, och gå över till betydligt simplare Pages i paddan. Hur ska jag nu hålla reda på allting – ibland måste jag ju gå tillbaka i det jag  redan har skrivit, kolla upp namn och händelser. Jag bestämde mig för att skriva ut hela manuset på papper och ta med mig på resan.

Herregud. 86 500 ord. Skrivaren ville ha 368 A4-papper. Den svarta tonern tog slut efter 145 sidor.

Mitt mål är att skriva 50 000 ord till under november. Jag är på god väg, det blir nämligen bara 1660 ord om dagen om man skriver 30 dagar. Hittills har jag hållit tempot.

Sen, i december, börjar redigeringsstadiet. Undrar hur mycket av det jag nu sliter ihop som måste strykas?

Idag har jag  faxat till vaktmästaren där jag ska bo. Han heter Jacinto och talar bara spanska. De har inget internet. Jag kommer sent på lördag kväll efter att han har gått hem. Hur ska jag komma in i min lägenhet? 

Jag kan ingen spanska alls.  Men Google Translate sviker aldrig.

Hola Jacinto! Llego tarde en la noche del sábado. ¿Dónde puedo conseguir la llave de mi habitación?”

Svaret kom efter någon timme på faxen:

Sra. Katinka. Buenos Dias! Las llaves se las dejamos en el Bar ”TOSCA”, frente a los apartementos President Playa. Reciba un cordial saludo, Jacinto

Bara att köra in i Google Translate. Fast baklänges, så att säga. Det är inte klokt vad världen har blivit liten de senaste 20 åren.

Här ska jag bo!

1 2 3