Gör riktiga författare verkligen såhär?  Skriver ut sina manus på vanligt hålat papper och samlar i en tjock hög för redigeringen?

558 sidor blev det. Rena Elizabeth George vad beträffar omfånget  (men knappast när det gäller innehållet). Visserligen är sidorna numrerade, men ändå… lösa ark? Väldigt opraktiskt. Dessutom skrev min skrivare ut alla sidorna med texten uppåt, så jag har varit tvungen att vända på alla 558 utskrifterna efteråt för att sidan 1 skulle komma överst…

Jag måste verkligen få ner antalet sidor. 350 är  en lagom tjock bok enligt min åsikt.

Första steget är alltså att nu läsa igenom och anteckna vad jag vill göra med texten. Stryka, flytta, lägga till scener. Har bestämt mig för att följa Ann Ljungbergs råd slaviskt och hålla henne i handen tills det känns lite mindre hopplöst. Hon säger att jag kommer att veta hur jag ska göra efter att ha läst igenom allt. Så då tror jag väl på det.

Ofärdig baby.

1 januari samlade jag alla scener som jag skrivit i ett enda dokument i Word.  129 712 ord. Så många innehåller mitt råmanus. 547 sidor säger Word att det betyder. Helt klart alldeles för många. Särskilt som jag har sett fram emot att få brodera ut lite till.

Hur som helst känns arbetet med romanen just nu helt övermäktigt. Intrigen håller inte ihop utan breder ut sig åt alla håll både i tid och rum, det finns alldeles för många parallella historier, början är för utdragen och handlar om fel personer osv osv. Hur ska jag få ordning på detta? Var ska jag börja?  ”Kill your darlings” är det hurtfriska rådet som det är lätt att hålla med om i teorin. Men i praktiken innebär det att jag nog måste rensa bort både personer och händelser som jag verkligen gillar.

Det kanske är dumt att ha ett enda gigantiskt dokument att jobba i? Det kanske vore bättre med varje kapitel i ett separat dokument?

Enligt författarcoach Ann Ljungberg ska jag nu göra en snabb genomläsning och bara markera ändringar i kanten, inte genomföra dem.

Tror jag återgår till Scrivener och gör det där, faktiskt. Där är överblicken mycket bättre. Det kan behövas.

Den här bilden får illustrera temat ”Dramatik” i fotoutmaningen 365 foton. Den sätter också en sorts lägstanivå på bildkvaliten. Nödlösningar kommer i år att tillåtas av den inre kritikern. 🙂

365 foton 2013. Tema: Dramatik