Ju äldre jag blir desto mindre betydelse får Saker. Vackra glas går sönder, smycken slarvas bort, dyrbara möbler fläckas och repas.
Äsch, tänker jag, bara världsliga ting. (Efter ett kort hugg i hjärtat: Åh nej, inte DEN fina som vi fick i lysningspresent av farmor!).
För 20 år sedan kunde en förlust av en värdefull ägodel kännas som en katastrof och resultera i ett raseriutbrott.
Idag kan jag nyfiket fråga mig själv, sekunden innan kristallvasen landar på klinkersgolvet: Hur viktigt är det? Är inte barnbarnets rädda ögon hemskare än förlusten av konstglaset?

När blev jag så kall, hur gick det till?

Fast samtidigt har somliga helt värdelösa prylar blivit väldigt viktiga.
Armbandet i jadegröna stenar som jag köpte av en afrikansk kvinna på strandpromenaden i Las Palmas förra året till exempel. Hon var så vacker och vänlig, vi hade en liten pratstund som gav mig mycket.

Utan det armbandet kan jag inte skriva.

Den fula Primusmuggen som håller mitt gröna the varmt en halv dag.

Utan den lämnar jag inte huset.

Om några månader flyttar vi in i båten.
Tack vare Facebook har jag hittat någon som bor i huset och tar hand om trädgården när vi lever båtliv på Europas kanaler.

Jag undrar vilka Saker jag kommer att längta efter? Båten är ju så bekväm och välutrustad, den har allt jag behöver.

Braskaminen. Den kommer jag att sakna. Men ingenting annat.

Inte det första året i alla fall.

Nr 8 av 365 foton 2014. Tema: Armband

Igår gick vi på bio och såg ”Viktor och Josefin” med Leon och K.  Citat från recensionen i SvD:

”Denna franska tecknade film för barn är en visuell dröm. Det som kännetecknar den bästa animationen från Frankrike är att man inte sneglar åt Disney utan istället hämtar inspiration från den egna konsthistorien. ”Victor och Josefine” hämtar utseendet från den lätta och läckra fauvism som målarna Raoul Dufy och Henri Matisse representerar. Animatörerna gör också en poäng av att man ser vissa scener målas fram som när vinter övergår i vår runt den stuga där björnen Victor bor. Makalöst vackert.”

Det är bara att hålla med. Upplyfta och inspirerade tog vi efteråt hissen upp till Heaven 23 på Gothia och åt lunch. Mest för att Leon inte har varit där förut, både hissen på utsidan och utsikten där uppe är så spännande. Jag tycker att Räkmackan modell gigantisk också är värd besöket.

Leon upptäckte en swimmingpool som hängde på utsidan av nittonde våningen, och ville absolut bada i den. Jag sa: kanske på din födelsedag. Sen läste jag på hemsidan att det är åldersgräns 16 år i spaavdelningen.

Så nu vet jag vad vi ska göra på hans födelsedag om tio år.

Bilden är tagen vid 15-tiden, när vi tog hissen ner igen. Inte konstigt att man längtar efter solen så här års.

6/365 foton Väggprydnad.

7/365 foton Uppflugen

Ännu inte för gammal för att vilja visa snuttekaninerna utsikten!

Idag ska jag bottenslipa båten.

Ikväll wokar jag lite nyplockad mangold till förrätt, att njutas till det nybakade surdegsbrödet.

På middagsbordet lyser en julros från rabatten.

Livet kan vara uthärdligt även så här års.

4/365 foton. Hopp

5/365 foton. Uppstickare

I Las Palmas lärde jag känna Anna Åberg som lever som digital nomad och affärsrådgivare med webben som specialområde. Vi klickade, som man säger, och har nu ett spännande jobbprojekt tillsammans. Just nu är hon på en konferens i Las Vegas och skrev på Facebook om hur hon lyckats boka ett möte med den berömde Chris Brogan,  en amerikansk författare och guru inom hur-man-lyckas-i affärer.

Han skriver på sin blogg om hur han varje nytt år bestämmer sig för tre fokusord som han ska ha överst i huvudet under året. Om han vill gå ner 15 kg i vikt t ex, så kanske han väljer ordet GRÖNT för att påminna sig om att äta mer grönsaker, leva sundare, röra sig mer utomhus osv.

Han säger: Poängen är att välja ett ord som kan bli en del av din identitet, och fungera som ledfyr till de mål du vill uppnå.

Jag tycker det är en strålande idé, här är mina tre fokusord för 2014:

LIVSKVALITET. I det ordet lägger jag min vikt, min kropps styrka, min mentala hälsa, mina relationer. Här under sorteras yogan, zumban, böckerna, skrivandet, maten, familjen, kärleken, båtlivet, arbetet.

LÄRA. I detta ordet ryms fortsatt skrivande och läsande, vårens kurs i franska och flera andra kurser kopplade till vårt nya båtliv. Samt det roliga jobbprojektet tillsammans med Anna Åberg.

I LÄRA ingår också att fotografera mera. Förra året, 2013, växte min bildbank med bara drygt tvåtusen bilder. (Plus bilderna i mobilen.) Jag har inte prioriterat kameran som förr, fast jag älskar att fota. År 2011 tog jag över sextusen bilder. Det året minns jag som mitt bästa fotoår, kameran fanns med jämt.

Ju mindre man fotograferar, desto sämre bilder tar man. Det är precis som med skrivandet. Ju mindre man skriver (och läser), desto sämre texter presterar man. Övning ger färdighet, på vilken nivå man än befinner sig.

VÅGA är mitt tredje fokusord för 2014. Om jag fegar ur nu, blir det för sent, och då kommer jag att ångra mig. Det jag drömmer om, det ska jag våga!

I år deltar jag i fotoutmaningen 365 foton 2014. Det handlar inte om att våga, utan mer om att vara envis och inte ge upp. 365 teman väntar på att fotas. Det är ingen tävling, bara en personlig utmaning. Dagens bilder är verkligen inga mästerverk, tagna med mobilen inne i båthangaren på varvet i Munkeby. Vi tillbringar all ledig tid där numera. Nödvändigt, om båten ska kunna sjösättas i april. Odd har just installerat däckstömningen av septitanken. Om några månader är detta vår mysiga dubbelsäng. 🙂

2/365 Engagerad

1/365 Innanför

3/365 Vårtecken