18 mars, Kategori: 365 foton 2014, Författarblogg

Snabbt fånget, lätt förgånget, hej då förlag!

Först så går det upp, och sen så går det ner…

Igår meddelade Frank förlag att de ville ändra mitt månadsgamla avtal på grund av att de byter inriktning. Plötsligt vill de att jag betalar nittitusen kronor plus moms för att de ska trycka femtonhundra böcker. Plus en massa andra orimligheter som inte är värda att dra upp här ens. Anledningen är att förlaget inte har råd med systemet som gäller i bokbranschen, nämligen att bokhandlarna har rätt att returnera osålda böcker till förlagen. Ingen nyhet som har inträffat den senaste månaden, kan man tycka.

Jag vill inte säga att jag anade detta, men det ger ingen bra magkänsla när förlaget inte håller sina utlovade dealines och inte svarar på telefon eller mail.

Som tur är finns Författare på Facebook, och som tur är har jag ett bra nätverk i mitt författarliv, så när jag luftade mina problem fick jag ett massivt stöd.

Eftersom jag var bunden av det första avtalet ägde förlaget rättigheterna. De kunde helt enkelt sitta kvar på manuset och bara låta bli att ge ut min bok. Bokrelease den 12 juni var bara att glömma. Värre var att det kunde dröja ända till november innan de antingen måste släppa rättigheterna eller trycka boken.

Men tack vare mina författarvänner och med hjälp av Författarförbundet har jag nu lyckats få tillbaka mina rättigheter, och avtalet med Frank är ett minne blott.  Vilken pärs.

Insikten att jag – återigen – varit för snabb, för godtrogen, för naiv, svider i mellangärdet. Egenskaper som får vissa att kalla mig för cynisk när jag värjer mig onödigt bryskt mot nya närmanden för att slippa falla offer för mig själv.

Samtidigt – med häpen stolthet upptäcker jag en styrka som jag inte visste att jag hade: Jag reser mig på studs ur besvikelsen och är förbannad, konstruktiv och handlingskraftig.

Idag har jag redan fått signaler som ger gott hopp om nytt kontrakt med ett seriöst förlag.

Igår var jag på Författarkväll på Henåns bibliotek, Helene Tursten föreläste om sina tio Irene Hussdeckare.  Hon var proffsig, inspirerande och utstrålade ett vänligt intresse för sin publik. När jag köpte Tatuerad torso av henne efteråt hörde jag mig själv berätta om min besvikelse över det spruckna avtalet medan hon signerade boken. Det kändes ganska pinsamt men samtidigt skönt att få gnälla lite för en levande människa och inte bara på Facebook. Hon lyssnade och frågade och verkade genuint medkännande.

Idag känns hennes ord nästan profetiska: ”Ha förtröstan. Du får snart ett nytt förlag. Kollegan Helene Tursten.”

44/365 foton Tema: Stöd

44-365 Stöd

 

 

 

Kommentarer

  1. Kommentar av Susanne Olars den 18 mars, 2014 kl 08:58

    Oj. Jaha, så kan det alltså gå till i förlagsvärlden. Men din styrka och målmedvetenhet just nu låter beundransvärd. jag säger bara en sak: HEJA DIG, Katinka!

  2. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 18 mars, 2014 kl 09:49

    Tack Susanne, men utan allt stöd från facebookgruppen hade jag varit svagare. Gå med där, vetja!

  3. Kommentar av Staffan Agnetun den 19 mars, 2014 kl 01:04

    Så tråkigt för dig men kämpa på. Kanske leder detta till något som blir bättre för dig!

  4. Kommentar av anna ö den 19 mars, 2014 kl 07:48

    Den där författargruppen ja… jag blev inte direkt mottagen med stora famnen. De ville veta vad jag skrivit. .. har de inte hört talas om Google?

    Nya tag Katinka – du hade ju flera fiskar som nosade på kroken – någon ska väl nappa. Så bra utslag är nog inte vanligt när man skickar sitt första manus.

  5. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 19 mars, 2014 kl 08:53

    Nämen Anna, det där är ju bara en trevlig förfrågan för att nytillkomna ska presentera sig för övriga? Inte någon kontroll för att kolla att man uppfyller något slags kriterium. Missförstånd! Gå in på gruppen nu och hälsa snällt! Jag lovar att du blir glatt välkomnad 🙂 För att citera Tove Jansson: ”Vem ska trösta Knyttet med att säga som det är: Kliv in och säg goddag så att de ser att du är här!”

  6. Kommentar av Susanna den 19 mars, 2014 kl 10:41

    Så otroligt, himla tråkigt, men du får absolut säkert snart ett nytt förlag med tanke på det intresse som fanns kring ditt manus. Jag har inte minsta tvivel!

    Jag debuterade förra året med en barnbok och bor i Uddevalla så om du vill ha en till verklig person att lufta till lite mer så är du välkommen att höra av dig, det är ju inte långt. Jag har också försökt att samla några skrivande människor i närområdet för att sitta och prata skriv över en kaffe ibland! För tillfället är vi tre.

    Susanna N (Hoppas att du ser min emailadress i kommentaren.)

  7. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 19 mars, 2014 kl 01:20

    Hej Susanna, tack för trösten och så kul att du hör av dig! 🙂 Kan du inte gå med i Författare på Facebook du också? Finns en författare i Brastad där. Vore jättekul med författarfika någon gång!

  8. Kommentar av Katarina Persson den 19 mars, 2014 kl 12:53

    Vad tråkigt att höra, jag känner verkligen med dig. Hoppas det ordnar sig för dig på alla sätt, det är du värd efter den här pärsen. Starkt av dig att resa dig och borsta av dammet. Har man bara styrkan att göra det hittar man alldeles säkert en lösning, som kanske till och med är bättre, i slutänden. Det är iaf vad jag tror.

  9. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 19 mars, 2014 kl 01:22

    Tack Katarina, jag tror som du. Har redan fått bevis för det. När Gud stänger en dörr så öppnar han ett fönster, sa en av mina författarvänner. Kram Katinka

  10. Kommentar av Marie den 19 mars, 2014 kl 03:11

    Hej,

    det här var en minst sagt fascinerande inblick i förlagsvärlden. Jag visste visserligen att det fanns en del s k hybridförlag eller utgivningsföretag som tar betalt för att ge ut aspirerande författares alster. Men jag kände inte till att vanliga småförlag tillämpade den affärsmodellen. När jag söker runt på nätet förstår jag att det inte alls är ovanligt.
    Vilket för mig verkar vara helt uppåt väggarna vansinnigt ur författarens perspektiv. Det är en sak att inte tjäna några pengar på en bok, men något helt annat att faktiskt betala för att bli publicerad.

    Marie

  11. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 20 mars, 2014 kl 03:06

    Hej Marie, det verkligt vansinniga är att jag redan hade skrivit ett helt normalt avtal med det här förlaget, ett avtal som var godkänt av Författarförbundet och bara en månad gammalt. EN sjuk hund begraven någonstans..;-)

  12. Kommentar av Ann-K den 19 mars, 2014 kl 03:45

    Hej!
    Hittade din blogg via en annan som jag i sin tur hittade via #blogg100. 🙂 Tråkigt att höra om hur det gick med ditt förlag. Hoppas det löser sig snart.
    De senaste veckorna har jag på en rad helt olika platser på nätet stött på kommentarer om författargruppen på fb och som jag ser det så finns det oftast en anledning till saker som sker (även förlorade kontrakt så ”hang in there”). Jag är inte skönlitterär författare (än) men har tre reseskildringar i ryggraden som kommit ut de senaste tre åren. Nu undrar jag: Kan den här gruppen vara något för mig? Hur hittar jag den? Det verkar finnas ett par olika där ute.
    Lycka till med ditt nya förlag – NÄR du hittar det 🙂
    Ann-K

  13. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 19 mars, 2014 kl 08:32

    Hej Ann-K och tack! Gruppen heter Författare på Facebook, är en sluten grupp och har ca 1890 medlemmar. Jag antar att man bara går in och ansöker om att få bli medlem? Det var så längesen, jag minns inte… Sen får du ett välkomstmeddelande där du uppmanas att presentera dig lite kort för medlemmarna. Den där meningen som du skrev i din kommentar räcker fint. Gruppen är oerhört lärorik, stödjande och ger många roliga och givande kontakter. Dessutom ingen reklam, ingen politik, ingen religion 🙂

  14. Kommentar av Ann-K den 20 mars, 2014 kl 05:05

    Låter toppen! Tack! Jag brukar alltid vara lite feg sådär när det gäller nya grupper så… 🙂
    Ann-K

  15. Kommentar av anna ö den 20 mars, 2014 kl 03:19

    Men de gör ju verkligen bort sig eftersom alla som får höra om din erfarenhet kommer att sky dem….

  16. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 21 mars, 2014 kl 11:14

    Ja, kanske litar de på att man känner sig dum som låtit lura sig?

  17. Kommentar av anna ö den 22 mars, 2014 kl 07:00

    Fast du lät dem ju inte lura dig!!!

    Första avtalet var ju okej. Tror du att det är så illa? Att de alltid börjar med ett snyggt avtal och sen, när man firat o berättat för alla och tycker hjulen rullar – DÅ säger de plötsligt att det blivit nya bud.
    Att det alltid är samma drill liksom och inte nåt som bara hände nu… utstuderat liksom?
    Det vore ju rena bedrägeri fasonerna… hm, nu blir det ju plötsligt väldigt intressant att se/höra om man kan hitta fler författare som fått sig samma upplägg serverat av Frank Förlag.

  18. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 24 mars, 2014 kl 10:22

    Ja Anna, första avtalet var helt OK. Nej, jag tror inte att det är en medveten taktik. Jag tror att förlaget förbrukat sitt förtroende hos bokhandelskedjorna efter konkursen. Förmodligen fick bokhandlarna inte betalt för sina returer, och nu tar de inte samma risk en gång till. Jag blev uppringd av tidningen Svensk Bokhandel häromdagen, det kommer en artikel där så småningom. Inte bara jag som råkat illa ut.

  19. Kommentar av Marie den 22 mars, 2014 kl 10:49

    Just i Frank förlags fall är det så att de gick i konkurs häromåret. Samma ägare köpte sedan konkursboet och började om. Ekonomin har sannolikt alltid varit knackig. Jag gissar att det är helt omöjligt att få ett allmänutgivande småförlag att ens nå nollresultat (små nischförlag har kanske lättare att lyckas). Ett annat sådant förlag som jag undrar över är nystartade Litet Förlag, vars böcker och författare dyker upp på olika bloggar. Hur kan man få ekonomi i att enbart ge ut ett stort antal helt okända debutanter? Bygger deras affärsmodell också på medfinansiering från författaren? Det skulle vara intressant att veta hur vanligt det där fenomenet är.

  20. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 24 mars, 2014 kl 10:18

    Marie – tror att det är ganska vanligt, fast det sällan sägs rent ut på dessa små förlagens hemsidor. Något vilseledande kan man tycka.

  21. Kommentar av Anna den 22 mars, 2014 kl 11:33

    Det är säkert jättetufft för små förlag – det är inte enkelt på de stora förlagen heller!
    Men med de små förlagen kan man ju börja undra.
    Om man först ska lägga månader/år på att skriva hela boken och sedan hosta upp närmare 100.000 kr på att få 1.500 ex tryckta… ja, då kan man ju istället börja fråga sig om man ska bli sin egen förläggare.
    Har man tillräckligt många egna kanaler och marknadsföringsalternativ, att man skulle kunna trycka 1.500 ex själv och sedan lyckas sälja dem på egen hand???

    Frågan är ju om de där små förlagen har ekonomi och muskler nog att marknadsföra böckerna så värst mycket mer än man själv kan? Fördelen med de stora förlagen blir väl då, att de kan i alla fall få ut ens bok så den syns och finns att köpa.
    Det finns ju också nån sorts garant med det gamla sättet – ett förlag som betalar författaren och som tar sig an en bok, gör ju det för att de TROR på boken. Det blir ju en sorts kvalitetsgaranti gentemot konsumenten. Ohc dessutom skönt för författaren – har förlaget valt att investera i boken, så vet man ju att de kommer att jobba för att den säljs – inte för att de är snälla, utan för att de vill att det ska bli bra siffror och vinstgivande.

    Katinka – hoppas någon av de stora drakarna vill ha dig och att de är schysstare!

  22. Kommentar av Katinka Bille Lindahl den 24 mars, 2014 kl 10:17

    Tack Anna, ja allt det där är ju sant som du säger. Tack för peppning!

  23. Kommentar av Marie den 25 mars, 2014 kl 07:07

    Jag mejlade faktiskt Svb och uppmanade dem att skriva om det här fenomenet (nämnde inte ditt specifika fall, dock). Ska bli intressant att läsa.

Kommenteringen är stängd.