Sammanbitna och tysta jobbar vi på varsitt håll. Odd med att ta upp ett stort hål i rufftaket där en massa antennkablar och annat ska ledas in till dataskåpet i salongen. Jag med den sista nåtningen på akterdäck. Gammalt silikongummi yr omkring mig under ett öronbedövande tjut från fräsverktyget. Mig gör det inget eftersom jag har hörselskydd, men alla båtgrannar som nu vaknat till liv och helgpysslar med sina ögonstenar inne i båthallen lider säkert.
Vadå, tänker jag tyst och surt, lukt och oljud är vad man måste förvänta sig på ett varv så här års. Handen värker av ansträngningen och vibrationerna, det är iskallt, regnet piskar mot plåttaket. Under fleecetröjan, närmast kroppen, har jag två stycken silikontuber på värmning.
Sjösättningen är uppskjuten minst en dag eftersom det regnar för mycket för att kunna reparera skadan på kölen. Ellem ska hissas upp i kranen, kölen måste befrias från trasig plast och sen ska den plastas om. Det går inte om det regnar. Därefter blir det sjösättning direkt.
Det verkar osannolikt att denna stökiga arbetsplats snart ska bli vårt hem. Ombonat och mysigt. På förarplatsen finns ingen ratt och ingen stol, bara en otrivsam röra.
Imorgon ska vi städa undan och starta motorn. Men först ska vi på 7-årskalas i Göteborg och fira Leon. 🙂
Kommentarer
Inga kommentarer än
Kommenteringen är stängd.