Att planera för Paris. Dag 53

Idag har Odd ägnat sig åt verkstad och jag åt planering. Han har monterat stålbrickor under knaparna i däck. Nu ska vi slippa hemska överraskningar som när mittknapen plötsligt rycktes loss i den belgiska slussen.
Jag har lagt upp rutten för de närmaste dagarna och dykt lite djupare i den väg vi planerat gå till Paris. Efter Canal des Ardennes tänkte vi fortsätta västerut på floden Aisne och ut på floden l’Oise. L’Oise flyter söderut och mynnar i Seine som ju rinner genom Paris. Det är en dröm som Odd har, efter att ha läst Göran Schildts böcker, att komma in i Paris just den vägen, västerifrån. Om vi nu tvunget ska till Paris, vilket är min dröm.
Nu visar det sig att l’Oise beskrivs såhär i Guide Fluvial: ”There is very heavy commercial traffic on this waterway.” Samt att valet att gå Seine in till Paris inte är självklart. En annan guidebok beskriver det såhär: ”Valet av väg (Seine eller de delvis underjordiska kanalerna genom Paris centrum) måste balanseras mellan lusten att uppleva de magnifika vyerna av Paris och den hektiska och synbart kaotiska trafiken på Seine. ” Gulp. Jag är Oxe. Ingen frejdig äventyrerska. Jag tänker alltid först på säkerhet. Men jag vill inte låta rädslan styra mitt liv. Hur skulle det sluta?

”Alla drömmar värda att förverkliga finns på andra sidan rädslan.
Gå ändå.” Den tänkvärda uppmaningen läste jag på Anna Viola Lovinds blogg Happy Arty.

Så det blir ändå l’Oise och Seine. Jag vill bara få det på pränt att det är en verklig utmaning för mig, en lång avstickare utanför komfortzonen. Men nu är jag beredd, det ska bli härligt att kasta loss igen.

Sista morgonpromenaden i Charleville-Mezieres.