Snabbvisit i Paris. Dag 63.

Idag var sista dagen att poströsta på ambassaden i Paris. Vi tog bussen från Cergy 9.30, fortsatte med tåg och sedan tunnelbana och hann precis innan ambassaden stängde för lunch.

Jag har aldrig missat en valdag i hela mitt liv ( utom EU-valet i våras). Ofta tänker jag på att min mamma var den första generationen kvinnor som föddes med rösträtt. Ändå fick hon inte bestämma själv vilket yrke hon skulle välja. Hon hade velat bli lantmästare, men det var inget yrke för en kvinna ansåg morfar. Så hon blev postexpeditör, vilket var väldigt fint.
Sara Lövestam har skrivit en spännande och gripande roman om kampen för kvinnlig rösträtt: Tillbaka till henne. Det är en tjock bok, jag blev nästan avskräckt bara av formatet, men en bit in i boken gick det inte att släppa den. Då var jag glad att den inte tog slut så fort. Såna läsupplevelser är sällsynta.
Först vid halv fyra var vi tillbaka i båten, helt utmattade av Paris och alla förflyttningar. Tog med oss Sigge och två filtar och somnade i solen på gräset i parken här intill. Det är en vidsträckt och väldigt vacker park, säkert tre gånger Slottskogen med ett system av småsjöar, promenadvägar och olika aktivitetsområden. Intill där vi låg fanns till exempel en skogsdunge med långa band uppspända mellan träden, där man kunde öva sig att gå på lina.
Nu sitter jag i båten efter en god middag och önskar att jag hade appen som Lars N på Flatön har i sin mobil. Han kan rikta mobilen mot ett flygplan och få reda på i stort sett allt om planet, vart det är på väg, när det kommer fram och vad som serveras ombord. Ovanför oss passerar nog ett plan i minuten, Cergy ligger under inflygningsrutten till Charles deGaulle.
För övrigt har Odd nästan blivit klar med installationen av radion ombord, och jag har tittat lite på hur vi ska gå vidare mot Paris. På fredag lättar vi härifrån. Om vi ville skulle vi kunna ligga här i Cergy över vintern, det är bra kommunikationer, en trygg hamn och inte särskilt dyrt. Men det vill vi inte.