Ända fram till Eiffeltornet var vi i stort sett ensamma på Seine. Dit tog det drygt fem timmar från Chatou, och under den tiden mötte vi tre eller fyra pråmar. Inga andra båtar.

Men vid Eiffeltornet brakade det löst. Det var så mycket turistpråmar och turbåtar i vattnet att det blev ordentligt skvalpigt och tidvis svårt att styra. Att hinna fota var inte att tänka på, det är Odd som har tagit alla bilder.
Söndag eftermiddag, det kunde vi ju ha räknat ut…
Det gäller speciella trafikregler på Seine inne i Paris, man måste till exempel hålla en viss minimifart. Å andra sidan är maxhastigheten fyra knop, men det kan man glömma, det gäller att försöka hålla samma fart som turbåtarna och de kör minst sex. Uppströms Louvren, där floden delar sig i två armar med Notre Dame i mitten, reglerar trafikljus så att det är enkelriktat. Under tjugo minuter i taget är det grönt åt vardera hållet. Inte så kul att försöka ligga still och mingla där medan man väntar på grönt, det finns ingenstans att lägga till, vattnet kokar och vi är minst av alla, en liten moppe bland långtradare.
Vi hade tur, behövde bara sakta ner någon minut och kunde sen hänga på karavanen av sightseeingbåtar som ringlade på rad förbi Notre Dame. Det gick fort, så fort, jag hann knappt titta upp så var vi ute ur den smala, legendariska passagen. Alla turbåtar gör här en U-sväng och går tillbaka nerför Seine på andra sidan Notre Dame.
Vi kunde med en lättnadens suck gira över till vänster och anropa slussen in till marinan Arsenal.
Fem minuter efter att vi förtöjt sov vi båda två helt utpumpade i förpiken. Nu ligger vi här på plats 95. Från sittbrunnen ser vi Operans silhuett och den belysta statyn på Place de la Bastille. Vi har ätit sniglar och musslor på ett litet ställe i Maraiskvarteren, öppnat Odds födelsedagschampagne och duschat.
Vi har också lyssnat en stund på valvakan på Ipaden. Så skrämmande med rasisternas framryckning. Hur har det blivit såhär?

Jag minns minns ingenting av sträckan förbi Louvren och Notre Dame. Någon av de närmaste dagarna tänker jag göra samma färd med någon av turbåtarna. Nästa gång vi kör här med egen båt igen – vem vet? – ska det vara tidig morgon en vanlig vardag. Söndag eftermiddag var ett orutinerat val.