Strålande sol men hård, kall vind. Odd borrar och skruvar för att få vår nya internetantenn Glomex Webb Boat på plats. Facit av förra årets komplicerade installation blev att det kostade massor av tid och pengar och aldrig fungerade. Nu tar vi nya tag. Fortsättning följer.
Jag har handlat mossdödande medel på byggvaruhuset och börjat skura överbyggnaden.
Vi besökte den lokala vinproducenten för provsmakning och bunkring och gick därifrån med tolv flaskor och akut magkatarr (jag). Man kan inte behandla en 5/2-mage hur som helst insåg jag när jag rekapitulerade dagens födointag. Förlåt. Fullkornsgröt, sparris, musslor, paté, en jättesallad och provsmakning av sju sorters vin är kanske lite hårdsmält efter en dag utan något alls?
Det blev att hålla sig till vatten och koltabletter (jag) hela kvällen i Henks och Marjoleins båt. (Konstigt, ändå gick det åt tre flaskor vin och en massa ost och baguetter.) Henk visade rutten för deras jordenruntseglingar, den förra och den kommande. Vi pratade sjösjuka och skräck. Marjolein berättade om sitt knep att kontrollera rädsla – då sjunger hon.
Imorgon ska vi ta det lugnt. Avfärd mot Lagarde är framflyttad till måndag.
”Aha, är det så champagnekorken kommer på plats!”
Henk visar förra jordenruntrutten. Nästa år tar de av söderut från Brasilien.
Dagsregn och åska. Odd skruvar och fixar, jag handlar och flänger omkring. Sigge kryper längst in i förpiken, under vår säng, när det mullrar.
Fredag betyder grönsaksmarknad, här finns redan färsk sparris och en massa andra primörer. Hittade också en affär med ekologiska varor, bl a fullkornsflingor av havre och råg, omöjligt att köpa i vanliga supermarche. Nu är det bara min dagliga Keso jag måste avstå från när vi är i båten.
Goda nyheter hemifrån, mamma kommer in på ett äldreboende, en ängslan mindre för oss syskon och mycket bättre för henne. Och hon är helt med på det själv, vilken lättnad!
Jag längtar efter innehållet i de lådor vi skickat hit med posten. Trettio kg nödvändigheter. Bland annat en packe GI och LCHF receptbilagor från olika tidningar.
Nyss knackade det på utsidan, Henk och Marjolein har anlänt till sin båt och bjöd in oss på kvällsprat imorgon. De har bestämt sig för att segla till Patagonien efter Frankrikes kanaler. ”Undrar om vi skulle klara det?” sa Odd prövande till mig efteråt. (Du trodde kanske att det är jag som är båtlivshetsaren i familjen?) Jag svarade inte. Som tur är kommer vi aldrig att ha råd med båten som skulle krävas för ett sånt äventyr.