Natthamnen idag onsdag är en ponton i en industrihamn. Hundra meter akter om oss ligger en pråm. Tre gula kranar väntar på att fylla den med majs som tippas på kajen av en jämn ström av lastbilar. I baracken intill lastbilsvågen arbetar två kvinnor med att registrera lasterna och skriva ut dokument till svettiga chaufförer. Det tog en stund och ett par telefonsamtal innan vi fattade att detta också är hamnkontoret.
Vi har tur, inga stora fartyg eller hotellskepp väntas hit inatt, vi får stanna här. Tur, för här finns en dricksvattenkran. Och en liten ort med gammal stadskärna att utforska. Enligt båtbibeln Die Donau också en restaurang med läcker Schopska-salat, Skarra-Kashkowo och Rakia. Måste provas. Annars är kanske inte detta drömhamnen precis, det väsnas, ryker och luktar från pråmen. Men den är väl snart färdiglastad.
Vi har kört 112 km eller ca 60 distans från Vidin. Donau är bred och full av öar, som att köra genom en ändlös Gullmarsfjord (fast mycket grundare). Vi har prisat både navigationsprogrammet och autopiloten många gånger idag. Sträckan var händelsefattig, rumänska sidan bara skog, fiskare och sandstränder, bulgariska sidan skog, sandstränder, en och annan flock med kor, ett nedlagt hotell och en gammal hjulångare som är en turistattraktion men verkade stängd.
Dagens sensation var de första pelikanerna som kråmade på en sandrevel. Vita, stora, omisskännliga. För långt bort för att fastna på bild, tyvärr. Vi närmar oss!
Bilder kommer när det finns wifi, dvs på fredag i Russe.
Kommentarer
Inga kommentarer än
Kommenteringen är stängd.