Igår tog jag dolmusen in till Marmaris för att köpa presenter till barnbarnen, medan Odd hade en fixardag med motorn. Vi blev båda lika utmattade av våra projekt, men Odd var åtminstone nöjd med resultatet av sitt. Varför, varför handlade jag inte klart i lilla mysiga Bozburoun, eller i den fina souken i Fethyie? Rod Heikell kallar staden Marmaris för ”tourist hell” i sin pilotbok, och nu förstår jag verkligen varför.

Tänk dig en jättelik, labyrintisk souk, alltså ett marknadsområde under tak, flera kvarter stort. Samma sorts varor överallt, souvenirer, masstillverkade keramikskålar och glasmosaiklampor, likadana t-shirts, skor och väskor som i Nordstan hemma, smycken, turkish delight och kryddor. Överallt prutade särskilt kvinnor med gälla röster på billigt skräp. Hur kan man ge sig in i en högljudd prisdiskussion om en plastleksak som kostar femton kronor?

En enda intressant butik hittade jag. Där fanns travar av vackra textilier, kuddöverdrag tillverkade av antika kelimmattor, handbroderade sängöverkast, handgjorda miniatyrdockor i olika folkdräkter. Men det underbara broderade sidenöverkastet jag föll för kostade 750 €, så det blev inget.

Idag har Ellem lyfts upp på land. Det sköttes effektivt och proffsigt och på löpande band. Två kranar jobbar parallellt, en som lyfter 300 ton och en mindre som lyfter 70. Det är ingen brist på arbetskraft, ett myller av män överallt. Det var till och med en dykare nere och kollade att lyftbanden hamnade rätt, så att inte propellern skulle vara i vägen. Våra lyftmarkeringar på relingen litade de inte på.

Vi får bo ombord men kan inte använda toaletten. Diskar gör vi ändå, fast vattnet plaskar ut på marken nedanför. Ellem står på en bra, lugn plats nära toa och dusch och lite i utkanten av marinan. Så skönt! Allt buller och alla aktiviteter som pågår hela tiden stjäl massor av energi.

I övermorgon är vi hemma. Nu längtar jag verkligen.

Pris för att stå här i lite drygt tre månader, inkl upptagning, sjösättning, högtryckstvätt, båtvagga, el och vatten: 1100 €

Från vår plats vid yttersta pontonen var det en kilometer att gå bara längs bryggan innan man kom till toa…

Mycket på en gång… Två kranar igång samtidigt, en båt på väg ut och sen är det vi.

Ellem, en mygga bland elefanter som vanligt.

Högtrycksspolning. Inte fullt så mycket påväxt som vi befarat.

När Ellem placerats i vaggan med hjälp av konstens alla regler, sex man, kilar, plankor och släggor, kom en traktor och bogserade bort henne till en fridfull plats under en palm.

Just när vi börjat tagga ner utbröt ett helvetiskt oväsen och omgivningen försvann i ett tjockt moln, som turligt nog blåste bort från oss. Bekämpning av råttor eller kackerlackor, eller myggor? Vem vet. Alla som inte bar munskydd försvann snabbt och de andra sa inget.