Den här helgen är jag på oljemålningskurs hos Ewa Evers på Bleket. Vi är 6 förväntansfulla och inspirerade kvinnor. Alla utom jag är helproffsiga och har målat i flera år. För mig är det första gången. Jag behöver en hobby och kan inte tänka mig golf.
Ewas plan är att vi ska öva oss måla spetsar och tyger. Hon har hängt upp läckra, broderade sidenunderkläder i taket och ställt fram korgar med vackra gamla spetsdukar. Hon har förberett allt i detalj och är mycket pedagogisk. Vi har hela hennes fantastiska atelje med allt material att använda fritt. Det är meningen att vi alla ska ha 3 dukar på gång samtidigt, med olika motiv.
Det svåraste är inte målandet, även om det verkligen är jättesvårt. Kanske visar jag här på bloggen hur det blev. Kanske.
Nej, det svåraste är att låta bli att känna sig avundsjuk och underlägsen. Alla de andra är så kreativa och skickliga. Var man än fäster blicken hamnar den på något underbart. Jag kommer aldrig att bli så duktig.
Det är ett eldprov i konsten att inte jämföra sig med andra.
För det är ju så roligt. Jag vill verkligen fortsätta. Inte kan jag ge upp bara för att jag aldrig blir lika bra som Ewa.
Alla som spelar golf har väl inte ambitionen att bli en ny Tiger Woods?
Kommentarer
Inte bara jag som har höga krav på mig själv hör jag. Du har så rätt, det är nog dags att vi säker vår prestationsångest och är nöjda med det vi kan – så länge vi presterar så gott vi kan. Att vi gör vårt bästa. Jag är säker på att du är duktig – skulle vara så kul att se dina målningar sen. Och huvudsaken är väl att man har kul. Eller hur?
Kul med målning, jag kan inte heller med tycker det är avkopplande (min kör heter Vi-som-inte-kan-sjunga)
Hei!
Jeg vil bare minne deg om at det er bare du på kursen som har din stil og personlighet. Du er unik.
For dine bilder vil ha din signatur, din energi og din kjærlighet til å gjøre noe nytt for deg selv. Dine bilder er deg, takk og lov! Og da blir det spennende bilder, eller hur?
Lykke til videre!
Kram fra Den urolige moren
Kommenteringen är stängd.