Konsten att lägga om kursen.

Det gick vägen! I två timmar igår satt vi kursdeltagare och suckade och svettades över sjökort och beräkningar, fyrkaraktärer och dagsignaler, lagtexter och nödanrop på VHF. Två veckors vrålpluggande på intensivkursen för Kustskepparintyget skulle redovisas.

Jag gjorde ett enda, idiotiskt slarvfel, annars hade jag haft alla rätt. Sista frågan handlade om att beräkna kursen och gångtiden från en position utanför Danmarks ostkust,  inkl vissa bestämda avvikelser. I stressen, och kanske lättnaden över att nästan vara färdig,  la jag transportören (den genomskinliga gradskivan som man använder för att ta ut kompasskursen på sjökortet) åt fel håll.

Det rätta svaret skulle peka mot Marstrand, men mitt svar ledde åt motsatt håll, dvs mot Frederikshavn. Kontrakurs alltså.

Det gjorde förstås ingen skillnad för slutresultatet, det hade räckt med 75% rätta svar och jag var långt förbi den gränsen. Jag grämer mig inte heller. Enough is enough.

De sista dagarna innan provet lyssnade jag inte på radio, läste inte tidningen, la bilnycklarna i kylskåpet och hällde Keso i kaffet. Så fokuserad att jag inte släppte in något annat i hjärnan än det som stod i läroboken för Kustskepparintyg.

Skillnaden mellan dagsignalen för fartyg hämmat av sitt djupgående, och nattsignalen för samma fartyg ockuperade min hjärna fullständigt. Vad kunde vara viktigare? Jobbet? Glöm det.

Ansträngningen att memorera formeln för hur man räknar ut avståndet till horisonten gjorde mig livsfarlig som bilförare. Tills jag upptäckte att formeln finns tryckt på navigationslinjalen. Lycka! Tillåten fusklapp alltså.

Nu är det över.

Nu kan jag med gott samvete flytta tillbaka fokus till mitt manus. Mission accomplished.

Det är en sådan njutning att kunna ägna sig med full kraft åt en sak i taget. När jag tänker tillbaka på min frustration som småbarnsmamma så tror jag att den värsta stressen och missnöjdheten kom sig av att aldrig få fokusera ordentligt. Att alltid vara tvungen att dela upp tid och energi på hundra olika saker. Hur hann jag med allting? Småbarn, hus, hästar, jobb, jordgubbsodling osv osv. Men jag hann ju inte, det såg bara så ut!