Ostron på öppen gata. Sista dagen i Paris.

Alla dystra tankar från igår är reviderade. Det skulle gå utmärkt att skriva i Paris. Alla dagar utom torsdag och söndag skulle jag isolera mig ombord och skapa mina historier. Bara sticka ut näsan i trafiklarmet tidigt på morgonen för att köpa färska croissanter och en baguette a la Campaigne.

Torsdag och söndag skulle jag ta ledigt några timmar för att proviantera på torgmarknaden på Boulevard Richard Lenoir. Efter fyra, fem sådana torgdagar har jag kanske skaffat mig en överblick över all mat som erbjuds där.

Marknaden verkar oändlig och är obeskrivlig i sitt överflöd.
Se här dagens inköp:
Tre skjortor, en sil, en vitlökspress, en flaskborste, en nötknäppare, två tvålar ( lavendel och jasmine).
Grönsaker, en mango, äpplen, örtkryddor, två ostar, två ankägg, oliver, bröd, en färdig cannelloni till middag, en bit paté, två små piroger, två vaniljpajer, kakor.
Till lunch åt vi ostron och drack vitt vin. Jo, jag sa just att till lunch åt vi ostron och drack vitt vin. I plastmugg. Stående vid en galonklädd bänkskiva. Tre glada ostronodlare från La Rochelle kör två gånger i veckan sin lastbil hit till marknaden med sina skaldjur.
Lätt att jag skulle kunna bli stamkund.
Till efterrätt köpte vi nygräddade crepes. Odd valde fyllning med banan och kolasås, jag med Nutella och kokos. Nej, tankar om vikt och bantning får inte plats just här, just nu.

Dagens inköp. Ankägg. Man kanske kan kläcka dem?

Jo jag kan. Prata franska på torget alltså. 🙂