Inblåsta. Port Tomis 28 september.
Det blåser 12 – 15 meter per sekund, inte så farligt kan man tycka, men vågorna går höga utanför hamnpiren och det har gungat ordentligt i båten hela natten. Vilken timing med mastresningen går!
Vi ställer in oss på flera hamndagar, ser fram emot att få tid över för annat än att vara på väg. Kanske kan vi göra en utflykt till Donaudeltat i norr, omvägen vi valde bort för att komma snabbare till vinterhamnen.
Imorgon ska vinden öka ännu mer, och så långt framåt jag kan se i alla mina väderappar (Weather Bulgaria, Poseidon, Weather Track) avtar blåsandet bara långsamt.
Idag har vi bara häckat i båten. Det gungar, viner och knirkar hela tiden. Odd sysslar med förbättringar och fix, jag har gått ner på lågvarv och börjat läsa Stefan Einhorns ”Den sjunde dagen”.
I min läsplatta finns flera påbörjade svenska deckare och halvlästa feelgood, men jag har gett upp försöken att läsa klart dem. Försöker förstå varför de tråkar ut mig så. Snart, kanske redan ikväll, ska jag fortsätta skriva på mitt andra manus. Några saker har jag bestämt göra annorlunda den här gången. Inte bry mig om regler eller recept. Inte hoppas på framgång eller oroa mig för misslyckande. Bara lyssna inåt och formulera.
Våra grannar, finnsailern Munin med dansk barnfamilj ombord.
Strandpromenaden med kranskogen i Constantas hamn i bakgrunden. Lugnet före stormen i lördags kväll.
Kommentarer
Inga kommentarer än
Kommenteringen är stängd.