15 maj, Seagull Bay. Sanning eller konsekvens?
Vi anade redan igår att vår värd kanske har ett komplicerat förhållande till sanningen. Nu är det onsdag kväll, några byggnadsarbetare har inte synts till och inte heller någon mamma. Däremot en norsk segelbåt vars skeppare berättade att Ahmed redan för tre år sedan erbjudit honom att investera i sin nya restaurang, och att hans ord inte är att lita på. Vid samma tillfälle hade han tagit upp en middagsbeställning till sex personer, men det slutade med att sällskapet hade ätit i båten istället. Nåja. Vi tog ju redan igår det säkra före det osäkra och bjöd Ahmad att äta med oss. Vi kunde helt enkelt inte upptäcka något hus som kunde tänkas innehålla ett kök. Det är svårt att föreställa sig att det ens går att sova i det enkla skjul som är det enda ”hus” som finns här.
Av någon anledning är det lättare att ha överseende med människor som ljuger dåligt, än med dem som ljuger bra. Så vi låtsas om ingenting och har haft en underbar dag. Simmat runt båten, utforskat kullarna runt omkring, bjudit in Ahmad till ännu en middag. Ikväll grillade vi kyckling och potatis i Cobben på stranden. En av oss fick stå på vakt hela tiden för att mota bort katterna och de nyfikna åsnorna.
Det kom en ny liten getkilling med båt.
Åsnorna ville vara med och grilla.
Jag mötte Laban! Min barndoms sköldpadda. Vill ha!
Bästa middagarna lagar vi själva.
Utsikt över Seagull Bay
Kommentarer
Inga kommentarer än
Kommenteringen är stängd.