Idag blåser det så det skakar i huset. Det är kallt och ruggigt ute. Men i växthuset är det varmt och mysigt. Jag har tvättat och spolat och skurat med algtvättmedel så nu har man den rätta känslan av att vara i ett glashus. Jag är så glad att jag valde ett glashus och inte plast!
Jag köpte mitt växthus för pengar som jag fick av morbror E för fem år sedan. Det är nog den finaste present jag någonsin fått. De första åren hade jag förstås prestationsångest och odlade tomater och gurkor och paprikor och chili så jag kunde ha försörjt halva ön. Jag isolerade med bubbelplast på vintrarna och höll temperaturen på plus 5 hela vintern för att inte alla blommor skulle frysa ihjäl. Citroner, fikon, aprikos, oliv, Afrikas blå lilja, you name it, det var fullproppat med exotiska blommor. Jag köpte fröer i december och började med frösådder redan i januari, hade extrabelysning och värmemattor under alla sådder. Att hålla växthuset över fryspunkten hela vintern kostade över 4000:- räknade Odd ut.
I år kan jag le överseende åt mig själv och mitt fanatiska odlande. Jag kan se att det var en ventil, en flykt från stressen som spårade ur. I år ska jag nog inte ha några tomater alls. Jag har tänkt flytta ut citrusväxterna och hibiscusarna och några pelargoner – kanske ganska många pelargoner – och göra växthuset till ett ställe för avkoppling. Ställa dit några bekväma stolar och ett litet bord. Så att jag kan njuta av sommaren hur regnig och kall den än blir.
Nu måste jag gå och stryka min röda finklänning, imorgon döps Tiny i Göteborg!
Kommentarer
Inga kommentarer än
Kommenteringen är stängd.