Öroninflammation!
Tiny är hostig, snorig och ledsen och hänger på mammas axel som ett litet våtvarmt plåster. Bara mammas axel duger, fast hon har världens bästa och snällaste hemmapappa.
Igårkväll åkte mamma L och N till jourcentralen med henne och fick Kåvepenin. Kåvepenin!! Det vet ju varenda förälder att Kåvepenin går inte att få i en bebis. Jag minns hur mamma L spydde reflexmässigt så fort hon såg flaskan. Har det inte hänt något på 30 år med penicillin för barn?
Idag blev det Östra sjukhuset och en barnläkare. Tiny hade kräkts varenda gång de försökte ge henne medicinen och mådde jättedåligt. Vilken tur att mamma L inte slutat amma helt, så att hon åtminstone får i sig lite bröstmjölk!
Nu fick de i alla fall ny medicin, tror att den kanske hette Amicillin (?) som smakar lite som smält jordgubbsglass. Nyss ringde A och talade om att Tiny fått två doser och nog har lite mindre feber. I sådana här lägen känns det som om det är alldeles för långt mellan Flatön och Göteborg. Jag vill ju vara där och hjälpa till! Men det förutsätter förstås att jag inte måste övernatta där. För vem vill ha svärmor/mamma som inneboende när man har sjuka småbarn?
Usch, det är ett olösligt problem, jag får stanna här och bara tycka synd om dem och få telefonrapporter då och då. 🙁
Kommentarer
Inga kommentarer än
Kommenteringen är stängd.