Svar på Farmorsfrågan nr 137.

Idag har jag haft en telefontimme på Skype med min coach Eva som bor i Chicago, och jag vet precis vem jag skulle vilja likna. Fast inte nu, utan om sådär 25 år.

Eva föreslog nämligen idag att vi skulle göra en visualisering, där jag skulle få träffa mig själv som gammal. Jag satte mig bekvämt tillrätta i stolen, Eva började med en avslappningsövning, och snart fick jag möta och prata med mig själv som 85-åring. Jag var inte hypnotiserad, men kanske i ett förstadium, djupt avslappnad.
Visualiseringen går till så att Eva frågar vad jag ser och vad jag hör, och jag svarar.

Jag fick beskriva hur 85-åringen som är jag ser ut, vad hon svarar på mina frågor, hur hennes hem ser ut osv. Det är alltså mina egna inre bilder och önskningar om framtiden som blir tydliga, tankar jag har tänkt men inte uppmärksammat själv. Jag kommer ihåg precis allt som hände under den här visualiseringen. Det konstiga är att det kändes precis som om jag var därinne i mitt framtida hem, det kändes inte alls som min egen fantasi fast det naturligtvis var just det.

I mitt nu, idag, vill jag verkligen inte likna någon annan. Jag försöker aktivt låta bli. Pressen finns överallt, att jämföra sig med andras kroppar, framgång och lycka. Eller med andra bloggare för den delen.Det spelar ingen roll om jag har 100 eller 1000 besökare på Farmorsbloggen, den är lika värdefull för mig vilket som. Och det är det viktiga.
På Lyckobloggen kan du läsa om ny forskning som visar att barn blir olyckliga av reklam, just för att de jämför sig med omöjliga förebilder.