Svar på Farmorsfrågan nr 179.
Vad vet jag om min mammas drömmar? För ett år sedan visste jag faktiskt nästan ingenting, eftersom jag aldrig hade frågat henne. Trots att hon har varit min mamma i 61 år nu!
Men så började Johanna Widstrand och jag med intervjuerna för mammas memoarbok, Boken om Mamma, förra hösten. Jag har skrivit om det i bloggen då och då. Till exempel om breven vi hittade.
Och plötsligt fick jag reda på helt nya saker om min mamma, som hon aldrig berättat förut.
Till exempel om hur hon alltid älskade att vara i lagården och drömde om att få läsa till agronom när hon tagit studenten. Det var inte så vanligt att barnen i den lilla skånska byn där hon växte upp fick fortsätta läsa efter folkskolan. Men hon var duktig i skolan och hade höga krav på sig hemifrån, så hon tog studenten med fina betyg. Hon var säkert väldigt glad och lycklig och såg fram emot att börja på lantbrukshögskolan.
Men morfar sa nej. Agronom var inget arbete för en flicka. Hon fick inte bli barnsköterska heller, för det var inget bra yrke när man blev äldre ansåg morfar.
Då surade mamma i ett helt år. Gick hemma och gjorde ingenting, dvs hon hjälpte väl mormor förstås. Med bak och byk, höns och gäss.
Sen sökte hon in till lärarseminariet för att bli lärare. Men då bröt kriget ut och lärarseminarierna stängde eftersom alla män blev inkallade.
Tre framtidsdrömmar som gick i kras. Men mamma knäcktes inte utan hittade sin egen väg. ”En bondtös klarar det mesta” säger hon kaxigt.
Kommentarer
Åh va roligt att få veta en massa 😀
Kommenteringen är stängd.