Köpglädje!
Efter femton år tröttnade vi plötsligt och definitivt på vår gamla köksspis. Den har långsamt blivit sämre och sämre, vi har vant oss men barnen har tittat konstigt på den de senaste två, tre åren när de varit tvungna att använda den.”Nej, den plattan går inte, ta den nere till vänster!” ”Den plattan går bara om du först sätter på den och sen snabbt stänger av den igen.” ”Vredet är borta men det funkar ändå om du vrider med fingrarna inne i hålet.” Och så vidare…
I helgen åkte vi till Spisen i Uddevalla och shoppade en ny, Husqvarna induktion. Ett under av finesser. Man kanske till och med kan styra den med sin Iphone? För 15000:- tycker jag nästan att man kan begära en sån sak. Visserligen fick vi rabatt i form av en hårtork på köpet och en väldigt billig epilator som jag inte vågat använda än. Men femtontusen kronor, det är ju inte klokt! Det får bli nudlar den närmaste tiden.
Eller sallad, för det går inte snabbt att lista ut hur underverket funkar.
Spisen kanske är från framtiden men bruksanvisningen är från stenåldern.
Möss i diskbänkskåpet!
Det är faktiskt flera år sen sist vi hade möss inomhus. När uterummet byggdes upptäcktes ett hål i husgrunden där det var fri infart. Efter att det täpptes till har vi haft musfritt. Tills nu.
Hoppas innerligt att det är en enstaka mususling som slunkit in av misstag tillsammans med veden.
Imorgon sitter han i fällan. Jordnötssmör är oemotståndligt.
Pang!!! Där small det i skåpet, bara en kvart senare. Men jag besparar er bilden.
– Posted using BlogPress from my iPhone
I farmors och farfars källare.
Lille L och hans pappa har fyndat i källaren. Jag har rensat ganska hänsynslöst och skickat av massor till loppis och soptipp. Men inte allt förstås. Med fyra barn samlar man på sig en hel del fina leksaker genom åren. Fjärrstyrda bilar, lego, bondgårdar, pussel, böcker, videofilmer. Alla Tintin till exempel. Den här bilbanan fick lille Ls ögon att lysa.
”Han kommer att bli ingenjör.” säger pappa L. Vi får väl se. Om pappa Ls tvillingsyster sa vi när hon var liten och helt omöjlig att argumentera mot: ”Hon kommer att bli försvarsadvokat!”
Vi fick rätt. Hon blev högstadielärare.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Bara i Norge.
Sitter på ett fik i Stavanger och glor på folk från ett fönsterbord. Nästan min favorithobby. Måste genast gå tillbaka till hotellet och hämta min IPad, här ser jag för mycket som behöver skrivas ner.
Kanske skulle jag se lika många intressanta människor om jag satt på ett fik i Göteborg.
Men en pojke med sådana här stövlar? Knappast.
– Posted using BlogPress from my iPhone
I väntan på havsörnen.
Här sitter jag i bilen och glor på en mås som glufsar i sig inälvor. Jag väntar på korpen. Och sedan på havsörnen. Det är kallt. Ibland måste jag gå in och värma mig i huset.
Ända sedan förra vintern har jag drömt om att få chansen att fotografera örnarna på riktigt nära håll. Då fick jag några suddiga bilder på stort avstånd. Nu har jag planerat bättre.
Men… klart jag funderar på vad jag håller på med egentligen… hur prioriterar jag nu? Jag skulle ju skriva på min roman… inte sitta i bilen och frysa medan måsarna kalasar på ett kadaver 30 m bort.
Så går en dag till ifrån mig. Eller?
Vad gör man när drömmar krockar med varann och slåss om uppmärksamheten?
Sch… nu hör jag korpen!
Söndagsfarmor.
Lille L och hans pappa har just rest hem. Som vanligt blev det bråttom på slutet, för att passa färjan utan att behöva köra för fort. Så färdkosten med vindruvor och överblivet lördagsgodis glömdes kvar i hallen. 🙁
Det har varit en fin helg, jag känner att jag har tagit igen lite farmortid som jag låg efter med.
Lille L och jag har varit ute en stund och åkt pulka och han hjälpte mig att såga brasved. Han hämtade från vedstapeln och jag sågade. Sen tippade vi veden in genom källarfönstret.
Det är numera nästan omöjligt att få några bra bilder på honom, för han gör miner så fort kameran kommer fram. Men det är ju också lite kul. 😉
För övrigt har jag letat bilder i mina gamla fototidningar och M-Magasin och fotat med mobilen. Det ska bli ett persongalleri till min roman. Jag vill kunna se karaktärerna framför mig, behöver ett utseende till de personer jag hittar på.
Vissa av dem jag fotat är kända människor, undrar om jag kan bortse från det, eller om de kommer att låna sina egenskaper också till personerna i min betättelse?
Läste pm Viveca Lärn i GP idag, hon syns överallt nu när hennes nya bok Öster om Eden är på gång. Jag beundrar verkligen hennes stil och teknik, tänk om jag kunde åstadkomma något hälften så bra. Men jag kommer aldrig att kunna skriva humoristiskt. Jag får vara glad om jag lyckas skriva något spännande.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Morgonhaiku
Rimfrostrosens tagg
ett flyktigt meddelande
som osloplanet
34/365+1 foton 2012. Tema: Vinter
Haiku enligt Svenska Haikusällskapet
1. Är skriven på en rad
2. Ska bestå av sjutton teckenljud (jion).
3. Ska helst följa teckenljudsrytmen 5-7-5.
4. Ska innehålla ett årstidsangivande (kigo) och helst ett avskiljande uttryck (kireji) som delar dikten i två delar.
5. Innehåller ofta svåra kinesiska tecken och äldre former av de japanska fonetiska systemen hiragana och katakana.
För haiku oavsett språk gäller:
Den är inte sentimental
Den för samman naturbetraktelser med livets villkor
Den ska vara fåordig och undvika upprepningar
Den ska helst inte innehålla personliga pronomina
Den ska undvika alltför starka adjektiv
Den ska sträva efter att stimulera läsarens associationsförmåga Formen bör underordnas det poetiska innehållet
– Posted using BlogPress from my iPhone
En förlorad dag?
Idag har jag inte joggat, inte ens promenerat, inte skrivit, inte gjort någonting meningsfullt över huvud taget. Bara jobbat med en totalt hjärndöd arbetsuppgift som ”måste” göras. Hela tiden kände jag hur jag kokade inombords. Jag har ju lovat mig själv att inte kasta bort dyrbar livstid på meningslösa saker som jag inte vill göra.
Men det var sista gången, det är en sak som är säker. Den här gången tänkte jag inte efter innan det var för sent.
EN rolig sak har jag i alla fall gjort. Skypat med Mini i över en halvtimme. 🙂 Hon pratar lika självklart med mig via datorn som i verkligheten. Och imorgon ska jag hämta lille L på dagis redan kl 13. Sen ska vi hälsa på mamma och därefter fortsätta hem till Flatön, han ska sova över.
– Posted using BlogPress from my iPhone
Vinterkvällar framför brasan.
Här väntar jag ut mörkret och kylan. Framför brasan i uterummet, med baggskinnet under fötterna. Oftast ligger Sigge där också. Vackra Sylvia som mamma A skulpterade och gjöt i betong när hon gick på konstskola och sedan gav mig i present väntar lika tålmodigt. Jag älskar henne, men mamma A pratar varje gång hon ser Sylvia bara om hennes fula (?) nästipp som måste fixas till.
Jag blir så lugn när jag betraktar hennes stilla, avslappnade nakna kropp som speglar sig i glasrutan, det är lika effektivt som ett mantra.
Just nu läser jag fyra olika böcker här i soffan. Oates Svart flicka, vit flicka. En liten piga minns, av Elsa Johansson, Med segel, åror och hästkrafter, av Göran Pettersson samt Mellan sommarens längtan och vinterns köld, av Leif GW Persson. Sedan hemkomsten från Las Palmas i lördags har jag inte skrivit en rad. Men imorgon…
– Posted using BlogPress from my iPhone
