Sakta stillnar huset. Små barn snusar på madrasser på golvet och i extrasängar. En liten hund sover helt utmattad på sitt fårskinn. Vi vuxna börjar så smått fundera på om vi kanske trots allt orkar en omgång påskbuffé igen, det är ju faktiskt flera timmar sen vi åt.

Upp från matkällaren hämtas: Hemrökt lax, gravad lax, olika röror med creme fraiche och örter, rökt lammfiol, potatisgratäng, olika sillinläggningar, kokt ägg förstås, bröd och ost. 

Det har varit en perfekt påskafton. En sådan vi kommer att minnas. Sol och vindstilla, lagom lång poängpromenad, alla barn någotsånär friska och väldigt glada och positiva hela dan. Nyfödda lamm att bära och klappa. En liten bebis att gosa med. En jättestor påskbrasa medan mörkret föll.

Bara store J fattades oss, han stannade i studentlägenheten i Kalmar och firade påsk med nya kompisar. För första gången inte hemma en påskafton. Kanske för att pröva hur det kändes. Han var hemma för 2 veckor sedan och det är en lång tågresa. Fast själv säger han ”hemma” om Kalmar nu. Navelsträngen är avklippt, även om alla andra band är intakta. Det är stort att se sina barn bli vuxna och självständiga, och underbart att uppleva när de kommer hem igen med sina familjer och fyller huset med nya småbarn.

Svaret på Farmorsfrågan 74 får vänta lite, kanske till efter påsk. Nu är klockan redan nästan midnatt på Långfredag, och jag hinner bara skriva några rader.

Idag har jag bland annat planterat penseer och påskliljor, bakat chokladtårta, tryfflar och cupcakes, fått flera leenden från Tiny och kramat om Lille L som jag inte sett på flera veckor.

Sa jag att jag älskar påsken?

Här sitter jag i soffan framför brasan med datorn i knäet och njuter av att det är påsk. Huset sover. Tiny och hennes mamma och pappa anlände tidigare idag och har lagt beslag på största gästrummet. De andra barnen och barnbarnen kommer imorgon. Alla får inte plats i vårt hus, men store L med följe har frivilligt valt att bo i gamla sommarhuset nere vid vattnet. Där finns bara utedass, vilket inte uppskattas av alla. Men det är underbart på alla andra vis,  och vi har eldat i kakelugnen idag så där är varmt och hemtrevligt.

Vad är det som är så skönt med påsken? Våren med ljus och fågelsång förstås. Men också frånvaron av krav. Inga presenter, ingen djungel av ritualer och måsten. Bara en massa god mat och umgänge. Den traditionella poängpromenaden på ön på förmiddagen och sedan påskbuffé och gemenskap.

Odd har rökt lax och lammstekar i den hemmabyggda röken som vi övertagit av pappa – ett ombyggt kylskåp. Han har också lagt in Vrångösill av färsk sill, och gravat lax. Den här påsken blir det chili- och ingefärsgravad lax efter ett recept i ICAs kundtidning Buffé. Jag bakar surdegsbröd förstås, i år blir det fikon- och hasselnötsbröd och dinkelbröd. Jag brukar göra äggost också, men i år struntar jag i det och bakar en nougatchokladtårta efter ett oemotståndligt recept i Buffé. Dessutom ska vi göra cupcakes tillsammans på långfredag, lite olika varianter som jag skrivit ut från Tasteline. Jag har köpt hjärtformade silikonformar på Bagaren och Kocken att baka muffins i, och så ska vi göra vackra och goda dekorationer med frosting och chokladkräm.

Det bästa med påsken är som sagt att den är lättsam. Bortsett från påsklunchen så finns ingen obligatorisk  liturgi, utan alla gör vad dom orkar och har lust med. Man kan ändra på saker år från år, lägga till eller ta bort maträtter och dekorationer.

Det finns bara en sak som absolut måste finnas på samma plats varje år. Farmors påskhäxa. Inte min alltså, utan Odds mammas. Min älskade svärmor som är död sedan många år, men som lever kvar i vårt minne på så många olika sätt.  Till exempel genom påskhäxan som hon tillverkat, och som hänger i taket i köket. Häxans hår under hucklet är en vit lock som Farmor klippte från sitt eget huvud, vilket fascinerar barnbarnen alldeles särskilt.

Det här brödet fick jag recept på av Mena på Lyckans Stenugnsbageri i Sotenäs. Jag var ju där som gäst under ett bakdygn i januari tillsammans med stora A. Martin på Pain de Martin har också varit med om ett sådant bakdygn, som han beskriver här.

Lyckans Knäcke med frön

Ingrediensen enzymatiskt kornmalt (en sorts mjöl)  är nödvändig för att du ska kunna kavla ut riktigt tunt, nästan som ett tjockt tyg. Men jag vet inte var man köper det, jag har köpt det direkt på Lyckans Stenugnsbageri. Det finns sirap av kornmalt i hälsokostaffärer, men det är inte alls samma sak.

Blanda allt utom salt, kör degen 10 min på låg hastighet, tillsätt salt, kör 5 min till. Låt degen vila i plastlåda m lock. Dela i bitar 2 – 300 gr. Kavla ut mycket tunt efter eget val. Jag gjorde runda som passade exakt på min bakspade. Man kan också kavla ut stora sjok som passar en vanlig plåt, flytta över till plåten och sporra ut bitar.

Sist strör du kryddan över, rikligt med timjan eller rosmarin, eller kanske kummin, anis och fänkål. Tryck fast kryddorna med en kavel, och glöm inte nagga med en gaffel.

Låt jäsa minst 20 min under duk.  Grädda i +175 C, jag hade fläkten på och luftade genom att öppna ugnsluckan efter halva tiden. Med ugnsfläkt kan du grädda två plåtar samtidigt.

I helgen lammade den första tackan. Alldeles för tidigt tycker jag, med tanke på snöhögarna som fortfarande ligger kvar. Men roligt förstås att det finns små lamm att klappa och bära när alla barnbarnen kommer hit i påsk.

Vi har inget riktigt fårstall, bara ett foderhus där fåren går in för att äta under vintern. På våren bygger vi lammfållor på en torr plats utomhus med hjälp av färdiga grindar som enkelt kopplas ihop. Fållorna har ett presenningstak över sig. Här har tackan ett ”eget rum” under lammens första tid, så att vi kan ha koll både på henne och lammen, ge extrafoder och öronmärka lammungarna.

Nu håller jag tummarna för att allt ska gå bra med återstående 10 tackor, och att inte alla lammar samtidigt. Men man måste ändå alltid räkna med att förlora något lamm av en eller annan orsak. Vi har faktiskt redan förlorat ett. Den här tackan fick egentligen tre lamm, men det tredje var så litet att det inte överlevde födseln.

Rasen är gotländska pälsfår. Och ja, vi äter nästan inget annat kött än lammkött, och jag har inga problem med det. När lammen slaktas i november har man inga moderskänslor för dem längre.

”Ibland när jag säger vad jag tänker, märker jag att så tycker jag inte.” Nalle Puh
Läst idag i GP, Pia Naurin på Världens Gång.

– Posted using BlogPress from my iPhone

Idag har vi firat min mammas 91-årsdag hemma hos min syster i Göteborg. Jag räknade inte hur många vi var, men eftersom vi är 4 syskon med familjer var vi ganska många. Alla gillar att prata och några spelade dragspel, så jag är ganska trött i huvudet just nu. Tiny var i sitt esse och gick från knä till knä, alla vill ju hålla henne.

Sjalen som mamma har på sig är en födelsedagspresent  från mig. Jag hittade den i PACS butik i Haga. PACS är en opolitisk, ickereligiös organisation som arbetar med fattigdomsbekämpning i Indien och Irak. Köper du något i butiken går 50% direkt tillbaka till mat, utbildning och hälsovård för de fattigaste i Indien och Pakistan. PACS har också en e-handelsbutik. Det som skiljer PACS från Indiska är förstås storleken, men här hittar du också unika handtillverkade smycken, textilier och annat i små serier och av hög kvalitet. Väldigt billigt är det också. Jag blir så glad när jag hittar sådana här butiker, tack vare mina medvetna barn förstås!

Nu blommar det i havet. Isen har gått upp och överallt letar sig porlande bäckar ned mot sjön. Smältvattnet  för med sig massor av näringsämnen som gör att plankton kan föröka sig, och en solig dag som idag betyder det rena explosionen av plankton och mikroorganismer. Man kan se det med blotta ögat, som en svag slöja i vattnet.

Allt det här vet jag bara för att jag råkar vara gift med en marinbiolog. 🙂 Sigge kollar efter fiskar.

Idag den 21 mars är det Världspoesidagen, och ett bra tillfälle att filosofera över poesi och vilka dikter jag tycker bäst om.

Poesi har alltid betytt mycket för mig, ända sedan jag var riktigt liten och mamma läste Kattresan. ” Lillan gick på vägen ut, mötte där en Katt!” Det är ett oförglömligt barndomsminne. Du kan lyssna tillsammans med dina barn  på Kattresan här,  i en uppläsning från Barnens Bibliotek med Ivar Arosenius klassiska illustrationer.

Kanske väcktes kärleken till poesin tidigare ändå, kanske var aftonbönen den första dikten som fastnade. Självklart och vackert, man kunde rabbla den rytmiskt och automatiskt och sen somna med rent samvete. Även om jag tyckte att sista raden var djupt orättvis, det tycker jag förresten fortfarande. ”Den Gud älskar lyckan får.”

Det finns nog ingen generation som frossat så i poesi som dagens ungdomar. Nu blev du kanske förvånad? Men vad är texterna som sjungs av Lars Winnerbäck, Jay Z, Laleh och Michael Jackson om inte poesi? Det vimlar av citat från låtar i mina Facebookvänners statustexter. Texter som handlar om lycka, eller olycklig kärlek, eller livets mening.

Den här dikten av Hjalmar Gullberg har förblivit min favorit genom alla år. Visst är den fin?  Tänk om man kunde se på varje mänskligt möte som en befrielse, istället för att vara på sin vakt. Både i verkligheten och på nätet.

Människors möte

Om i ödslig skog
ångest dig betog,
kunde ett flyktigt möte
vara befrielse nog

Giva om vägen besked

därpå skiljas i fred

sådant var främlingars möte

enligt uråldrig sed.

Byta ett ord eller två

gjorde det lätt att gå.

Alla människors möte

borde vara så.

Jag började med Twitter i höstas för att jag ville veta vad det var. Alla pratade ju om det, jag kände mig okunnig och utanför. Så jag skaffade ett twitterkonto – det var busenkelt – och försökte fatta vad som var så häftigt. Det gick inte. Jag förstod inte alls meningen. Jag sa t o m till store L att Twitter var helt meningslöst, ”som att stå i öknen och prata högt för sig själv”. Så jag la ner det.

Sen var det nånting som fick mig att försöka igen. Jag tror att det var Twitterrutan jag såg på en blogg. En sån ruta som du kan se nere till vänster här på Farmorsbloggen. Där syns det senaste jag har skrivit på Twitter. Det tråkiga med just den här rutan på bloggen är att du bara ser det som jag har skrivit, inte det som andra skriver till mig. Det kan verka ganska obegripligt.

Nu tycker jag att Twitter är så roligt och spännande att jag måste passa mig, det går lätt att bli beroende. Därför har jag  en vit helg då och då. Då förbjuder jag mig själv att både läsa och skriva på Twitter. Det här är en sån helg! 🙂

Hur hittar man personer man vill följa, och hur får man egna följare?

Det är enkelt. När du har skaffat dig ett twitterkonto lägger du först till mig som vän. Sen bläddrar du igenom mina följare, och klickar på dem du tycker verkar intressanta. Då får du upp deras presentationer av sig själva och också deras senaste ”tweets”. Du ser också vilka de följer och kan lägga till dem osv osv. Sen brukar det bli så att de som du har lagt till, också vill följa dig. Och vips har du ett jättestort ”rum” med intressanta personer att mingla med dygnet runt!

Jag har 179 personer som följer mig och jag följer själv över 200. När man har skaffat sig 20 – 30 personer som man följer börjar man behöva ett program som hjälper en att sortera alla, så att man kan hålla koll på dem man är särskilt intresserad av. Det som de flesta rekommenderar för Iphone heter Echofon, men jag har också TweetDeck både på min pc och min mobil.

Men hur hinner man med att läsa vad alla twittrar om?

Det gör man inte. Dem som har twittrat något direkt till dig, kan du enkelt hitta  även om du varit borta från Twitter. Men allt som sägs av alla du följer, det som kallas ”flödet”, är det omöjligt att hinna med att läsa. Det är inte det som är grejen heller.

Tänk inte så mycket, gör det bara!

Du behöver inte kunna mer än så här för att börja. Du lär dig resten efter hand, alla på Twitter är otroligt hjälpsamma. En som är speciellt duktig och trevlig är Eva Wieselgren som skriver Teknik ochTrender i GöteborgsPosten. Följ henne!

Här skriver en annan nybörjare och mamma om hur hon började på Twitter. En annan trevlig, aktiv och  spännande twittrare är Mymlan som har skrivit en bra kom-igång-text.

Så här ser min sida på Twitter ut. Kom igen nu, sätt igång du också!