Sigge är farmors dansksvenska gårdshund och 10 månader. Barnbarnet L är 2 år. De är varandras roligaste sällskap. Vad gör det att vädret är kallt och blåsigt? Har man bara en glad hund att leka med kan man a: sparka boll med en söndertuggad PET-flaska och låta Sigge stå i mål b: kasta äppelkart som Sigge genast jagar utan att tröttna ens efter 100 gånger c: tävla om vem som gräver en grop i sandhögen snabbast och djupast d: gömma godisbitar i samma sandhög. Sen när man blir riktigt trött kan man ta en tupplur med snutte och Sigge i soffan.

Någonstans har jag läst att ens tidigaste barndomsminnen börjar när man säger ”jag”  istället för att prata om sig själv i tredje person (”Kalle vill ha en kaka”).

Detta, bland annat,  minns jag av sommaren när jag var liten: Långa båtfärder soliga dagar till öar där inga andra finns. Alla i familjen badar nakna. Varma röda mjuka klippor.  Nivea. Mammas blåa frottebadrock. Doften av ägg och korv som puttrar i smör på gasolspisen ombord. Gul saft med bottengrums av apelsinskal. Kanelbullar. Mariekex. Hönökaka med Raketost. Simma på det djupa med livlina runt magen. Somna med småsyskonen i ruffen på vägen hem. Samla krabbor i en balja på bryggan. Snäckförsäljning. 10 öre för en tändsticksask med toppsnäckor. 25 öre för en gubbe av musselskal och piprensare. Somna i soffan på vuxenkalas. Evert Taube alla böckerna, alla verserna. Och när jag fyllde 7 fick jag ett riktigt dragspel.

Man måste vara två som kan samarbeta bra.

Den ena står med vinden rakt emot sig och håller draken i ett stadigt tag i båda vingarna, så att vinden fyller draken och det känns som om den nästan vill lyfta av sig själv. Det gäller att vänta på en tillräckligt stark vindby som draken kan rida på ända upp i himlen. När man känner att draken inte kan vänta en sekund till utan drar och sliter i ens händer för att komma loss. Då skriker man till drakföraren: ”Är du beredd???” Sen släpper man den och är noga med att rikta drakens nos rakt upp.

Drakföraren som sköter linorna måste se till att båda är lika sträckta. Det bästa är att hålla till på en stor gräsplan, så att man kan stå på minst 20 meters avstånd från varann. När draken kommit upp gäller det att styra och parera med små rörelser så att den kan hålla sig flygande så länge som möjligt. Vill draken gira åt vänster drar man i höger lina och tvärtom.

Drakflygning klarar man från ca 6 års ålder med lite hjälp. Drakar kan kosta lite eller mycket. Eller ingenting om man bygger den själv. Draken på bilden är köpt som souvenir i Thailand.

Tack alla som kommenterade den första Farmorsfrågan! Jag fick en tankeställare av första Malins inlägg. Vilken tur jag har, som har min mamma i livet fortfarande. Det tar jag bara för givet, fast hon har fyllt 90. Visst kommer jag ihåg dig, Malin i rullstolen som jag träffade på MammaGalan. Jag har nog aldrig träffat en mer positiv person än du. Jag lägger genast ut en länk till din blogg här i vänsterkanten!

Idag har det varit kallt och regnigt och riktigt trist väder, utom några timmar tidigt på morgonen. Vips kom krabbsnörena fram, och barnbarnen var nere på stranden innan klockan var 9. Djup koncentration, fred och samarbete präglar nästan alltid krabbfisket om bara barnen får vara ifred. (Fråga mig inte varför, men det är bara när föräldrar envisas med att ”hjälpa till” med snören och musslor och hinkar som det blir gräl.)

Vad fastnar i ungarnas minne av den här dagen? Att det regnade och var kallt? Eller att solen sken och de fick hela hinken full av krabbor?

Varför har jag bestämt mig för att starta Farmorsbloggen? Det är väldigt enkelt. Jag fick en sån lust.

Det kom en idé en vacker dag, om en speciell blogg som just jag skulle kunna göra bra. Det var efter den stora MammaGalan i Göteborg, när jag tittade på mina bilder och insåg att jag var enda Mormor och Farmor bland en massa unga mammor. Idén satte sig fast i min hjärna, som en kardborre, och jag tänkte på den när jag vaknade, när jag duschade, när jag cyklade, när jag låg på min spikmatta.  Att skriva är ju bland det bästa jag vet. Skrivande var ju faktiskt mitt jobb i hela mitt tidigare liv, innan jag startade LifeStone vid fyllda 47.

Men vad kan en mormor och farmor tillföra en värld av mammabloggare? Ska jag försöka vara rolig, som Babben? Eller klok, som Anna Wahlgren? Eller underbar, som Bodil Malmström (som om jag skulle kunna..:-)

Nej, inga sådana rollspel skulle hålla i längden. Jag måste vara mig själv. Och så kom jag på tanken att låna en genial idé av min coach Eva Liljendahl i Chicago.

Eva och jag  pratar några gånger i månaden på SKYPE . Hon har företaget Inspiration for Excellence och coachar per telefon. Hon är helt enorm som inspiratör och guide, efter 2 år kan jag kan inte vara utan henne längre! Hon har också skapat Entreprevision – Being your Own Boss. Loving Your Work.  Det är kort sagt en fråga om dagen, 3 dagar i veckan, som kommer per mail. Det är enkla, direkta frågor som får mig att tänka till lite extra. Frågorna är inriktade på hur  jag ska uppnå mina mål i jobbet, och hjälper mig att fokusera på det som är viktigt för mig. Supereffektivt, och samtidigt så enkelt, som alla geniala idéer!

Sagt och gjort, jag startar Farmorsbloggen.se! (Helst hade jag startat Mormorsbloggen.se men det namnet var redan upptaget!) Två gånger i veckan kommer jag att skicka ut en Farmorsfråga här på bloggen.  Det är en fråga som bara du, kära läsare kan svara på. Dagen efter svarar jag visserligen själv på min fråga, men det blir mitt högst personliga svar som bara gäller för mig.

Finns det då någon röd tråd i frågorna? Ja, det finns nog en. Men den kommer du förhoppningsvis själv att upptäcka.

SÅ, nu kör vi! Var snäll, fånga dagen, livet är det som pågår just nu.