En bra dag börjar med att man vaknar frisk och varm i en skön säng och kan äta frukost.
Just nu läser jag flera olika böcker samtidigt om hur det var att leva i Bohuslän på 1800-talet. Jag som aldrig har varit det minsta historieintresserad har blivit en besatt storlånare på biblioteket i Henån. På avdelningen för Bohuslän finns skildringar av vardagslivet bevarade, bland annat hittade jag boken ”Brev i Bohuslän berättar” av Johan Pettersson. Vad sägs om det här brevet inför en människoauktion i Tanum 1877:
”Brev till kapten J.P Johnsson i Kärra, den 29/19 1877. War god gör mig den tjensten inropa för min räkning ett wallhjon, helst pojke…”
Den här boken är rena guldgruvan om man vill komma människorna för 150 år sedan in på livet. Den är också bra för perspektivet på vad som är en bra dag. Jämfört med hur man hade det på den tiden är alla mina dagar väldigt bra.
Det nyvaknade historieintresset beror förstås på romanen jag drömmer om att skriva. Drömmer och drömmer förresten, varför är det så lätt att förminska sig själv? Jag har ju handlingen ganska klar för mig och skriver oftast något varje dag.
Idag hände något extra roligt för en linslus som jag. Det kom ett mail från M-Magasin som ville ha en nytagen bild för en intervju i tidningen. Helst en bild där jag målar eller joggar. Så här blev resultatet, jag tog bilden med självutlösaren på kameran. Lite roligt att min tröja matchar rosetten på porträttet, och att vi båda har vit spets runt halsen!
305/365 foton 2011. Tema: Fotograf.
Nr 304/365 foton 2011. Eget tema: Undran
Vem har hittat på att genvägar är senvägar? Förmodligen Luther. Ve den som försökte hitta en snabbare väg till lycka, kunskap eller rikedom än den långa och mödosamma. Fusk! Den inställningen växte hela min generation upp med. Alltså har jag ett litet själsligt skav av dåligt samvete varje gång jag hittar en smart genväg och väljer den. För det gör jag, ofta.
Bilden till den här Farmorsfrågan är ett typiskt exempel. På kursen i oljemålning gick Ewa igenom hur man lägger upp sin palett med alla färger i en viss ordning. Det tar flera år på konstskola att lära sig hur man ordnar och blandar de där färgerna. När jag kom hem från kursen på söndag kväll hade jag redan glömt allt. Men jag hade antecknat vilka blandningar som enligt Ewa är användbara när man målar porträtt. Så jag gjorde min egen fuskpalett bara för ansikte och hud. En suverän genväg!
Jag har gjort en annan bara för transparenta färger, väldigt användbart för skiktmålning.
Att vara barnvakt för lille L betyder att man blir bjuden på middag och sällskap antingen hos kusinerna i Mölndal eller kusinen i Majorna. Idag bjöds det på Injera med lammfärsröra och andra goda röror hemma hos Tiny.
Dagen började tidigt, med Mini på köksgolvet medan jag meckade söndagsfrukosten. Man vill ju gärna samla pluspoäng. Därför blev det bacon och stekt ägg och nybakat surdegsbröd och jordnötssmör och you name it…;-)
Sen blev det ponnypromenad igen, och lunch och målning och… plötsligt är det söndag eftermiddag och vi är ensamma igen. Endast diskmaskinens eviga brummande hörs.
Det oroar mig lite att jag blir så trött efter en helg med barn och barnbarn. Vad är det som händer med en egentligen, hur blev jag så beroende av tystnad och egentid? Jag som hade hur mycket energi som helst och stod mitt i stormens öga med barn och jobb och hästar och höns och jordgubbsodling. Jag håller väl inte på att bli gammal?
Min systemkamera är inlämnad på service vilket ger svår abstinens. Men å andra sidan har jag just bytt till nya iPhone4s som har en väldigt bra kamera på 12 megapixlar. Man kan ta helt otroligt fina bilder med sin iPhone så det är egentligen ingen ursäkt att jag är utan min Nikon. Idag var det som vanligt stress med veckans tema till Fotosöndag som är ”Uniform”. Men när vi gick förbi det här vackra gamla taket på vår ponnypromenad visste jag att veckans tema var löst! Varje tegelpanna är exakt likadan från början, dvs uniform. Men med tiden har alla fått sin egen patina och sitt eget individuella utseende. 🙂
303/365 foton 2011. Tema: Tegel.
Att vakna till en lördag med alla barn och barnbarn hemma på besök. Att gå på lång ponnypromenad. Att laga mat tillsammans och äta länge. Att bygga lego på köksgolvet. Att ha nån som vill sitta i knät.
Posted using BlogPress from my iPhone
Jag bygger alltid upp stora förväntningar på det som ska komma. Så har det varit så länge jag kan minnas. I mina tankar föreställer jag mig långt i förväg den långa resan, det spännande mötet, det nya jobbet, den underbara upplevelsen. Allt är förstås perfekt och ingenting misslyckas.
I verkligheten blir det nästan aldrig sådär som jag föreställt mig, men just nu kan jag inte komma ihåg någon riktigt stor besvikelse.
Jag håller nog fast vid min princip: Det är bäst att glädja sig i förväg åt saker och ting, så kan man vara säker på att ha haft roligt hur det än går.
Idag har mamma A med familj kommit på helgbesök. Mini är väldigt poppis hos Sigge, speciellt när hon äter. Han som bara får torrfoder i vardagslag har hittat ett himmelrike under hennes matstol. Här regnar det verkligen manna från himlen. Just idag handlade det om pasta.
Lilla S och lilla A invigde genast stora ritbordet i min nya atelje. På Inex (världens bästa och mysigaste butik för konstnärsmaterial ligger i Göteborg) i veckan köpte jag oljepastellkritor, färgpennor och stora härliga ritblock. Så mysigt att vi kan sitta tillsammans och måla!